.

"Alice?" Jag kollade upp mot personen och ställde mig framför honom.

"I...I can't take this anymore." Sa jag och bröt ihop. "Harry I can't.."

"No schh Alice. It's okay." Sa han och drog in mig till hans famn.

"No it's not..Hannah...she...hates me." Sa jag och drog efter andan och kramade om honom hårdare.

"She doesn't hate you. Alice I love you remember that."

"I'm trying to face with the problems but I can't. It ends up in a big mess. I'm such a mess."

"You're not a mess Alice. I love you for you never forget that."

"I love you Harry." 

---

 

"But you're home." Sa jag och försökte låta glad efter alla tårar som fällts.

"I'm home." Sa han lugnt och torkade bort tårarna från mina kinder.

"I've missed you so much."

"And I've missed you too. Let's go inside it's so cold." Sa han och tog tag i min hand. Jag lutade mig mot hans axel och vi gick in till lägenheten.

"So tell me. What's wrong?" Sa han och satte sig ner i soffan.

"Okay..."

 

"You've been through all that under these three weeks?"

"Pretty much." Svarade jag med ett suck.

"And now when you told me all this. Have you looked at your mentions?"

"No.." Svarade jag och fastnade med blicken på Harrys mobil som hela tiden vibrerade.

"Your lying." Sa han besviket.

"I'm sorry I just couldn't..." Jag tog ett djupt andetag. "I just can't ignore them. Like you can't just tell me what to do or not. It's my life." Sa jag och suckade irriterat. "Aren't you going to answer?" Frågade jag och pekade på mobilen.

"No." Svarade han snabbt. "I don't want to see you get hurt I hate it when you cry. I really do. Because when you cry it feels like it is my fault. Like I was the one who did the mistake." 

"What mistake?"

"To fall in love with you. It feels like sometimes you don't want to go out with me."

"I do want to go out with you. But it's just that I don't like it when the papparazis are everywhere. When you were gone I couldn't go to the store without some papparazi or a fan that asked me if you guys were home. Of course I miss my life like it was before. But I love you Harry, and nothing can change the way I feel about you." Sa jag och log svagt.

"I love you too." Sa han och ofamnade mig i en kram. "And before I forget. Tonight we are going out for dinner. You me and the boys, plus Perrie, Dani and El. Sounds fun?"

"That would be fun." Log jag. 

"Awesome! We have to leave in like two hours so I will be back. Just have to go home and take a shower. I call you when I am about to leave. Okay?" Sa han och kysste mig mjukt på hjässen.

"Okay."

"See you later." Sa han och försvann ut genom dörren.

Två timmar? Hur ska jag hinna göra mig klar på två timmar? Först måste jag duscha sen efter det smörja in mig med goda dofter. Hitta på någon fin klänning. Sen skorna? Och sminket och håret? Hur ska jag hinna klart med allt det där på två timmar? Bäst att snabba sig. Jag gick snabbt in till badrummet och duschade av mig.

 

"What to wear. What to wear." Sa jag för mig själv och tog ut klänningarna en efter en. "Maybe this one." Sa jag och ställde mig framför spegeln. "Naaah way too ugly." Sa jag och slängde ner den på golvet.

"I can take this one!" Sa jag glatt och betraktade klänningen. Min favorit klänning. Svart spets upptill med mönster. 

Jag ställde mig framför spegeln och gjorde en tummen upp. Nu återstog bara sminket och håret. Jag satte mig framför sminkspegelnoch gjorde sminkningen. Mer neutralt inte för mycket och inte för lite. Håret fick ligga platt.

Jag tog snabbt på mig mina svarta kilklackar och tog upp mobilen,plånboken och nycklarna och begav mig sedan neråt. 

"Wooow! Looking great." Sa Harry och pussade mig snabbt och körde sedan iväg.

"So are we the first one there or are the boys already there?"

"They are already there." 

"Are we there yet?" Frågade jag och log stort.

"Now we are." Sa han och parkerade precis utanför ingången.

"God it is way to many papparazis here." Sa jag och kollade ut. Dom stog och väntade tills vi skulle gå ut ur bilen.

"Stay here." Sa han och öppnade dörren. Jag följde efter Harry med blicken och förstog vad han skulle göra. "Take my hand." Sa han lugnt och stängde sedan igen min bildörr. 

"Harry! Look here please!" Skrek dom en efter en.

"Looking great Alice!" Skrek en annan. Jag log svagt och vi kom in efter en stund.

 

"Alice!" Sa tjejerna och reste sig snabbt upp från bordet och ofamnade mig i en kram.

"Hi." Sa jag glatt och log.

"Hello there Alice." Sa Zayn och kramade om mig. Vilket slutade upp i ett kram kalas innan vi kunde börja äta.