Senaste:
"So what have you two been doing today so far?" Frågade Niall och tog en stor tugga av sin chokladboll.
Sista kapitlet. Hade inga idéer kvar alls längre så därför vart det sämst slut men ville avsluta denna såfort som möjligt eftersom att jag vill lägga upp dom nya kapitlen på den nya novellen såfort som möjligt. Bry er inte om felstavningar för det kommer det säkert finnas. Men nästa novell kommer vara dramafylld! Allt jag kan säga just nu :)
"Just laying in bed and watching some movies. What have you been doing?" Sa jag och log.
"Taking a shower and just chilling infront of my computer." Sa han med ett brett leende.
"That sound so relaxing." Sa Harry och drack ur det sista ur sitt te.
"I know and my bed was so comfy."
"Anyways are you guys done?" Frågade jag. Dom nickade.
Senare på gatan:
"So you guys are really following me all the way to the apartment?" Frågade Niall återigen.
"Yes Niall. We can't let you walk all the way home." Svarade jag och kollade ner på marken. Jag märkte att mitt ena skosnöre åkt upp. Jag satte mig ner på närmsta bänk och böjde mig ner för att knyta skon.
"There we go. Now I'm done." Sa jag nöjt och tog tag i Harrys hand igen.
"That was fast." Log Harry. Jag nickade och log ännu bredare.
"Alice is that you?" Jag frös till och kollade försiktigt bak. Nej inte dom....
"I don't want to talk with them. Come on let's go." Sa jag och vände mig snabbt om påväg att börja gå men Harry hindrade mig.
"You have to. Even if you don't want to." Jag suckade högt och gick fram till dom.
"What do you two want?"
"We just want to talk to you. Just let us do that." Sa mamma. Jag nickade på huvudet och vi gick bort en bit från killarna. Jag satte mig ner på bänken och placerade min blick på ett löv som låg placerat på marken.
"We have called you so many times but you haven't picked up. Why?" Frågade pappa och satte sig ner bredvid mig.
"Don't know." Svarade jag snabbt.
"We know that you don't want to talk with us but please just listen to us this one time." Bedjade mamma.
"Why would I? When I told you guys that I had cancer you didn't care! All you two cared about was school. How would I finish school with my cancer? That was all you two were thinking about. I don't want to listen to you two. So please don't let me sit here and listen to a bunch of apologizes because I know for sure that you don't mean it at all. But you guys never care. I have always been alone but not anymore because now I have my boyfriend and friends. I don't want you two in my life just accept that." Jag reste mig snabbt upp och kollade på deras chockade ansiktsuttryck. "And oh if you still care. My cancer is gone." Sa jag och gick sedan tillbaks till killarna.
"That went fast." Sa Niall och log.
"Well I can say like this. I don't think they will disturb me again." Jag log stort och vi gick sedan hem.
4 år senare:
"Darcy don't do that." Sa jag och tog tallriken ur hennes hand. Vilket inte var det smartaste draget jag gjort. Nu fick jag stå ut med att Darcy skulle lägga sig ner på golvet och gråta. Jag suckade lågt och satte mig ner på golvet bredvid Darcy. Försiktigt bar jag upp henne och försökte trösta henne så gott som jag kunde.
"I'm sorry Darcy but I don't want you to get hurt. You know that mommy loves you." Sa jag och torkade bort hennes tårar.
"I love you too mommy." Sa hon och sken upp i ett leende.
"So what do you want to do when daddy gets home?"
"Barbie." Sa hon och var snabb uppe på fötterna och sprang in till sitt rum. Några sekunder senare så kom hon ut med tre barbie dockor. En med brunt lockigt hår. En med blondt rakt hår och den sista svart krulligt hår.
"This one is for you." Sa hon och räckte över dockan med svart hår. Jag tackade och hörde hur dörren öppnades från hallen. Darcy kollade upp på mig med sitt bedårande leende och sprang snabbt ut till hallen.
"Daddy!" Hörde jag hennes ljusa röst säga. Jag gick in till hallen där Harry står och kramar om Darcy.
"Hello there sweetie." Sa han och bar upp henne på axlarna.
"Don't drop her now." Sa jag och kollade oroväckande upp på Darcy.
"Don't worry I won't drop her." Han log glatt mot mig och gick in till köket där han släppte ner henne på golvet och tog sedan upp en barbie docka. Han visste mycket väl om att Darcy älskade att leka med honom precis när han kom hem. Det är helt otroligt vad mitt liv förändrats. Det har gått upp och ner men Harry har alltid vart där vid min sida nomatter what. Jag älskar honom så otroligt mycket. Darcy. Vår fina dotter som fyller hela fyra år. Redan fyra. Hon växer upp så snabbt. Jag lever ett fantastiskt liv med folk som bryr sig om mig. Min cancer är borta förevigt. Känns så otroligt skönt att Darcy får ha en mamma som inte kommer dö. Jag kommer alltid vara vid hennes sida. Hon är ju trots allt min dotter. Livet har sina motgångar men man måste lära sig att hantera dom.
"Mommy come and play with us." Jag log stort och satte mig ner med dom och började leka.
Sista kapitlet. Hade inga idéer kvar alls längre så därför vart det sämst slut men ville avsluta denna såfort som möjligt eftersom att jag vill lägga upp dom nya kapitlen på den nya novellen såfort som möjligt. Bry er inte om felstavningar för det kommer det säkert finnas. Men nästa novell kommer vara dramafylld! Allt jag kan säga just nu :)