.

 Vi var fast. Jag kollade efter en öppning och såg en liten öppning. Jag gick ut och vi gick snabbt till bilen och började åka hem. 

" So Felicia i wanted to ask you one thing." Sa Niall och log.

" What?" 

" I´ll tell you and show you later."

Vi kom hem efter en liten stund.  Vi tog våra påsar och gick in till lägenheten. Jag trivs faktiskt riktigt bra hemma hos Niall. Lagomt stort och mysigt. Vi gick in till vardagsrummet  och slog igång tv:en och började kolla på family guy. Min mobil började vibrera. Jag tog upp den och såg att det var Mia som ringde.

" Fattar du hur glad jag är just nu?" Sa Mia glatt.

" Vadå?"

" Jag ska på dejt med självaste Zayn Malik."

" Åh ni kommer bli så fina tillsammans ha det så roligt."

" Ja men vad gör du och Niall då?"

" Vi sitter i soffan och myser och kollar på family guy." 

" Gulliga ni ska vara då. Jag tycker ni ska ta ett kort och lägga ut på twitter för att visa er kärlek. Liksom you guys are like perfect."

" Haha ska du säga. Men ja vi tar väl ett kort för din skull då. Men ska mysa vidare nu. Hej då ha det så roligt."

" Adios."

 

" Who was that?"

" Mia she is going out on a date with Zayn."

" Oh cool."

" Yeah and she wanted us to take some pictures and put out on twitter."

" Sure let´s go in to the bedroom."

Vi reste oss upp och Niall tog fram sin kamera och vi började ta lite kort. Efter ett tag så hade vi tagit en hel del kort och det var ett kort som var riktigt gulligt. Jag låg ner och han hade sin keps på och höll om mig. 

" This picture we can put out on twitter." Sa jag och log.

Han tog upp sin mobil och gick in på twitter. Han skrev något och pekade på min mobil att jag skulle kunna. Jag tog upp mobilen och letade reda på Nialls tweet. Han hade en bild och över den så stog det.

" I love this girl more than food. Even when we´re fighting we always forgive each other. So i have a big surprise for her also :)xx" 

" Can´t wait for tha surprise you know i hate surprises ;) i love you to babyboo!xxxxx"

Jag la ner mobilen och la mig ner i sängen. 

" So Niall what´s the surprise?"

" Not gonna tell you yet."

" Come on please?" 

" Fine. " Han tog fram en liten ask eller vänta lite två askar.

Han reste sig upp och tog min hand och tog ett djupt andetag innan han gick ner på knä.

" What´s this?" Jag kollade chockat mot honom.

" Felicia. After the stupid mistake i did. I realised how much i really love you. You´re perfect in every single way. I will always protect you and love you. So do you want to marry me?"

JAAAA! Hela jag ville bara skrika och hoppa utav glädje. 

" Yes!" Jag kramade om honom och kysste han lite snabbt innan jag insåg att han hade en till ask.

" In this it is a key. So do you want to move in with me?"

" I would really love that." Jag kramade om honom igen innan jag snabbt tog upp mobilen. 

" I´m the luckiest girl alive! I love you Niall i´ll always do that´s my promise to you. Moving in and getting married yeeey!!! :Dxxxx" Jag tröck på tweet och la mig sedan ner i sängen där Niall redan låg.

Tänk att jag ska gifta mig med Niall. Världens underbaraste. Vi ska flytta in också jag kommer bo i den här lägenheten. Längtar lagomt mycket kan man då säga. Mitt liv är perfekt just nu. Jag vet vilka som är mina äkta vänner. Ja man ska aldrig sluta drömma för någon dag så kommer du bli chockad över att just din dröm kan ha blivit sann! 

 

1 dag senare:

" Babe wake up someone is calling you." 

Han gav mig min mobil och jag svarade.

" Hallå?"

" Gissa vad?"

" Vakna nyss så vill helst inte gissa alls."

" Jag är tillsammans med Zayn. Alltså fatta Zayn."

" Gud vad roligt för dig. Vet du jag ska flytta in hos Niall och vi ska gifta oss." Sa jag glatt.

" Va?! Grattis säger jag bara. Grattis sa ju att ni var urgulliga tillsammans."

" Haha ja det är ju du och Zayn också. Men nu ska jag väl ta mig upp ur sängen."

" Hej då."

Jag la på och jag ljög lite. Jag ville bara ligga och mysa med Niall. Haha man måste faktiskt göra det ibland. Nu kan ingen hindra mig från att göra vad jag vill. Jag ska gifta mig. Jag är lycklig. Ingen kan någonsin få mig att känna mig ledsen för då finns alltid Niall där vid min sida. Mitt liv är perfekt.

---

Vi gick hand i hand ut till killarna och Mia. Dom kollade mot oss och började jubla. 

" Told you." Sa Zayn och log mot mig.

Vi satt oss ner och Louis och Harry kom in med efterrätten. Mums chokladpudding. Jag tog för mig riktigt mycket och dom bara satt och skrattade åt mig.

" What?"

" You have something right there." Sa Niall och pekade på min läpp.

" Oh." Jag tog upp en servett och försökte få bort det men det gick tydligen inte.

" Wait let me help you." Sa Niall och lutade sig fram och kysste mig.

" Aaaaaw" 

Jag kollade mot Niall och log. Vi åt upp allt och hjälptes åt att plocka in alla saker. Zayn kom fram och kramade om mig.

" What was that for?"

" No i´m just glad that everything is back to normal again."

" Oh thanks." Sa jag och kramade om honom.

Vi gick in till vardagsrummet och killarna hade redan paxat sina platser. Jag och Mia kollade på varandra och skrattade. Hon satt sig ner bredvid Zayn. Han la sin arm runt om henne. Han verkar gilla henne riktigt mycket. Jag satt mig ner mellan Niall och Harry. Niall la armen runt om mig och jag lutade mig mot hans axel. Filmen startades och såklart så ska det vara en skräckfilm. Jag tog upp en kudde utifall att det skulle vara en riktigt läskig film. 

 

Filmen var slut och det började bli sent. Zayn och Mia skulle hem till Zayn. Här går det snabbt. Jag skulle hem till Niall eftersom det tar sådan tid att åka hem. Liam åkte hem till han. Vi gick ut hand i hand till hans bil. 

" So what do you want to do tomorrow?" Frågade Niall och startade bilen.

" Shopping." 

" Sure." 

Det var inte så långt till Niall så det var tur det för jag var riktigt trött. När vi kom fram och hade parkerat så var jag för trött för att gå. Niall bar upp mig och gick in till lägenheten. Att han orkar? Haha. Han la ner mig i hans säng och jag slöt mina ögon och somnade.

Jag vaknade upp av en ljuvlig doft. Jag kollade upp och såg att Niall kom in med en bricka.

" Breakfast in bed?" Frågade jag.

" Yeah i couldn´t sleep so i made you some pancakes and i went down to the store to buy your favourite juice. Apple juice."

" Aaaw." Jag kramade om Niall innan jag högg in på pannkakorna.

Efter en halvtimme hade jag fått i mig den sista pannakakan. Niall var faktiskt en riktigt bra kock. Imponerad. Jag drack upp juicen och kramade om Niall och tackade honom. Jag kollade mot klockan och såg att den var över elva. Jag klev upp ur sängen och kom på att det var den 1:a november nu. Redan november. Jag tog på mig jeans och ett vitt line och en stor tröja över den.

Jag lät håret vara som det var och sminkade mig lite lätt. Jag tog min plånbok och min mobil och vi gick ut till bilen. 

Vi kom fram till stan några minuter senare. Jag såg alla papparazis och suckade högt.

" They can´t leave us alone for five seconds?"

" I know but now that you are famous even if i´m not with you. You have papparazis after you." Sa han.

Jag tog hans hand och vi hann inte ens gå ut ur bilen innan alla sprang fram till oss. Det var några med videokameror och pratade med oss. Niall sa lite tillbaks. Jag tog hans hand och vi började gå. Alla följde efter oss och det var inte det roligaste.

" Are you and Niall happy togheter?" Frågade en med videokamera.

" Yes we are." Sa jag.

" How is it to be famous?"

" Really it dosn´t feel like i´m famous."

Vi gick lite snabbare och jag såg H&M. Vi gick snabbt in dit och alla stog utanför och väntade på oss. Att dom inte kunde lämna oss ifred? Det kom fram några fans lite då och då fram till oss och ville ta kort osv. Jag hade hittat lite kläder så jag gick till kassan och betalade. Jag tog Nialls hand och vi gick ut igen. Nu var det flera papparazis utanför. Minst trettio stycken. Det var flera stycken som skrek att vi skulle kolla åt deras håll. Vi ignorerade det och fortsätte att gå. Vi gick in till en park och jag såg en brygga utmot vattnet. Jag sprang till bryggan med Niall tätt bakom mig.

" This is so beautiful." Sa jag och log.

" Couldn´t say it any better."

Det var några papparazis som var så fräcka att dom gick på bryggan. Det var då Niall fick nog. 

" Please guys give us some space." 

Dom brydde sig inte och jag såg hur frustrerad Niall såg ut. Jag kramade om honom och då var det ännu mera som tog kort på oss. 

" Let´s go and eat somewhere." Viskade jag.

Han nickade och tog min hand och vi började gå. Vi kom fram till McDonald´s och vi beställde vår mat och satt oss ner och började äta. 

" Liked the food?" Frågade jag.

" Yeah." Sa Niall och åt sin sista tugga på hamburgaren.

" Are you done?" Frågade Niall.

Jag nickade och vi reste oss upp och slängde iväg skräpet. Jag tog hans hand och vi gick ut igen. Nu var det kaos ute. Hur ska vi kunna gå någonstans nu när vi är omringade av papparazis?

---

Jag vaknade upp av att Zayn låg bredvid mig i sängen. Vad gör han här? Jag sneglade mot klockan 12.34. Ja vi är bra duktiga på att sova länge det är en sak säkert. Jag såg att jag hade fått ett nytt sms av Louis. 

" Heeeey Felicia! What do you say if me and the boys plus you and Mia come over to my place and eat dinner later on today? :D"

" Hi sure i would love that, but Harry and you..? ;P"
" I knew you would ask yes we live togheter but be here at seven o´clock."

" We will."

Jag gick in på twitter och skrev.

" Dinner tonight at @Louis_Tomlinson and @Harry_Styles with the rest of the boys and Mia can´t wait! :)x"

Jag tröck på tweet och försökte sedan väcka Zayn. Han röck till och kollade konstigt mot mig.

" What?"

" Get up we have to get ready for tonight."

" What are we going to do?"

" Dinner at Louis and Harrys place." Sa jag och log.

Jag reste mig upp och gick in till badrummet och slog igång duschen. Jag stog där ungefär tjugo minuter innan Zayn bankade på dörren. Jag stängde snabbt av duschen och virade handuken omkring min kropp. Jag öppnade dörren och Zayn sprang snabbt in och startade duschen. Jag gick fram till garderoben och rotade lite. Får se det är inte det så varmt ute nu så ska jag ta på mig en stickad tröja? Nej. Ska jag ta den här kanske? Nej det är ju omöjligt. 

Jag knackade på Mias dörr och hon var redan klar.

" Visste du att vi skulle iväg?"

" Jag kollade på twitter."

" Jaha men kan du hjälpa mig med kläderna?"

" Visst kom nu."

Vi gick till min garderob och vi stog där nästan en halvtimme innan vi hittade den perfekta outfiten.

Jag tog fram min sminkväska och tog på lite puder innan jag tog på mascaran. Mia hjälpte mig med mitt hår och det vart riktigt bra. Jag kollade mig lite snabbt i spegeln och tyckte jag faktiskt såg snygg ut.

" Zayn are you done?" Frågade jag.

" Yeah soon."

" We have to go." Sa Mia allt för att stressa honom.

Han öppnade snabbt dörren.

" Woow you guys are beautiful."

" Thanks." Sa vi i kör.

" But now we really have to go." Sa jag och började gå ner.

Vi gick in till bilen och körde iväg. Undrar vilken stämning det kommer vara mellan mig och Niall? Hoppas inte allt för stämt i alla fall. Vi svängde in på parkeringen och gick ut ur bilen. Såklart så var det en hel del papparazis som hade gömt sig. Precis när vi kom ut vart det kaos. Dom alla skrek i mun på varandra så jag hörde inte riktigt av vad dom sa. Jag höll i Mias hand och i Zayns. Vi gick lite snabbare innan vi kom in till lägenheten. 

" Hi guys. What took you so long?" Frågade Harry.

" Don´t even ask." Sa Zayn.

Vi gick in och jag såg killarna sitta i soffan och väntade på oss. Jag satt mig ner mellan Louis och Liam. Jag kände Nialls blickar mot mig hela tiden.

" So where´s the food?" Frågade Mia.

" It´s outside and waiting for us." Sa Louis.

" Then let´s eat." Sa Niall och alla reste sig upp.

Jag var segast på att resa mig upp så alla hade redan satt sig ner och börjat tagit utav maten innan jag hade kommit ut. Jag suckade lite för mig själv när jag insåg vilken jag fick lov att sitta bredvid. Niall. Jag satt mig ner och tog på lite mat. Vi två var dom som satt mest tysta hela tiden medans Louis berättade sina skämt som man hört flera gånger redan. Fast dom var fortfarande lika roliga. 

" Felicia." Sa Niall.

" What?"

" Can we talk?"

" Why?"

" I want to fix this and then i really mean it."

" Fine let´s go inside." Sa jag och reste på mig.

Vi gick in till vardagsrummet och Niall började förklara mer detaljerat av vad som verkligen hade hänt. När han berättade klart så kollade jag bara på honom och log.

" What?" Frågade Niall.

" Just happy that you told me that she is just a idiot and that you really love me."

" So you forgive me?"

" Uhm...well then if i forgive you then you have to promise me that you will never ever leave me again. Never make me cry and always love me. Can you promise me that?"

" I love you and i´m gonna protect you with my life."

" Then i forgive you. Now can i get a hug i miss your hugs."

"Come here." 

Gud vad jag hade saknat hans kramar. Nu känns allting bättre. Han har föklarat vad som verkligen hade hänt. Alla gör väl sina misstag ibland. Jag har gett han en andra chans eftersom att jag inte kan leva utan honom. 

" I love you." Viskade Niall i mitt öra.

" I love you too." Sa jag och log.

 

" I don´t want to talk to you Niall just go away." Sa jag och tårarna bara rann.

" But."

" You heard what she said Niall." Sa Zayn allvarligt.

Jag ville så gärna bara gå fram till honom och krama han. Men jag är inte redo för det en. Jag kollade lite sakta bakåt och såg Niall gå iväg. Det fick mig bara mer gråtfärdig. Jag satt mig i bilen och vi åkte hem. Jag satt och grät under hela bilfärden. Vi kom hem och jag sprang snabbt upp till mitt sovrum och la mig under täcket. Det knackade på dörren. Jag slog sakta upp ögonen och kollade mot dörren.

" Hej hjärtat." Sa pappa.

" Hej." Sa jag lågt.

" Det är mat nu. "

" Kommer snart." Sa jag och satt mig upp i sängen.

Jag är inte ens hungrig men jag måste endå äta. Jag reste mig upp och öppnade dörren och gick långsamt ner till köket. Där inne satt mamma, pappa, Mia och Zayn. Dom kollade upp mot mig och log. Jag satt mig ner bredvid Zayn och tog lite mat på tallriken. Jag åt knappt något. Men jag är inte alls hungrig. 

" Mamma kan jag få gå?"

" Du måste äta mer."

" Men jag är inte hungrig ju."

" Det är du visste. Ät nu." Sa mamma bestämt. Jag suckade högt och åt lite till.

" Nöjd nu?" Frågade jag och visade tallriken.

" Nej men okej då. Du får helt enkelt skylla dig själv om du blir hungrig senare inget jag kan göra åt saken. Men du får inte gå och små äta sen då."

" Varför tror du att jag skulle göra det för?" Frågade jag.

" Ja man vet ju aldrig vart kakorna och allt godis tar vägen." Sa pappa och skrattade.

" Ni ska alltid anklaga mig. Alltid!" Sa jag surt och reste mig snabbt upp och sprang upp till mitt rum och satt mig ner i sängen. Hur arg kan man bli för sådan lite sak? Men dom ska alltid anklaga mig för allt. Precis allt. Jag kanske är löjlig men jag har alltid hatat när någon anklagar en för saker man inte ens gjort. Jag tog upp min mobil och gick in på twitter. Mina mentions var överfulla av fans som undrat vad som hänt. Jag orkade verkligen inte svara och ville inte säga heller för det skulle vara för taskigt mot Niall. Det var endå en hel del som hade skrivit på twitter att vi hade gjort slut eller att det var ett stort bråk mellan oss. Jag vet inte vilken av dom som var riktigt sann. Det jag känner är att vi fortfarande är tillsammans men att jag inte vet vad jag ska göra. Kärleken ska alltid vara så svår. Varför? Varför ska just allting hända mig för? 

Jag reste mig upp från sängen och öppnade dörren där Zayn stog.

" Felicia what happend in the kitchen?" Frågade Zayn och gick och satt sig ner i min säng.

" That´s nothing."

" Tell me."

" But they are always blaming me for stuff like i take all the cookies and candy. I know what you´re thinking that i´m weird to get upset for that but it isn´t fun at all." 

" No i understand you." Sa han och log.

Jag log och satt mig ner bredvid Zayn. Jag tog upp mobilen och gick in på bilder där jag såg massa roliga bilder på mig och Niall. Tårarna började komma igen. Hur kan man sakna någon så mycket som jag saknar honom? Hans kyssar? Varma kramar? Ja allt med han är ju perfekt men att jag bara inte kan förlåta honom? Vad är det för fel med mig? Jag är riktigt sårad och mitt hjärta känns som att det är krossat i miljontals bitar.

" Felicia are you crying?" Frågade Zayn och satt sig närmre mig.

" No." Sa jag och torkade bort tårarna.

" You are. Stop lying."

" Okey i am crying. So what?"

" No i just asked. But in the end you know everything is going to be alrigt."
" Maybe. But it´s just i don´t want it to be like this anymore. I don´t want to feel like this. My heart is broken in to a million pieces. " 

" Felicia." 

Jag kollade mot honom och la mig ner i sängen. Han bar upp mig till hans famn och jag bara låg där och lät tårarna rinna. Tiden läkar alla sår sägs det. Yeah right.

Dörren öppnades. Jag var snabb upp på fötterna och gick in till hallen där mamma och pappa stog. Mamma började gå fram mot mig och jag sprang fram och kramade om henne. Gud vad skönt att dom båda är hemma nu. Nu när jag behöver det som mest. Jag gick fram till pappa och kramade om han innan vi tre satt oss runt köksbordet.

" Så gumman berätta allt nu." Sa pappa.

" Det är Niall." Sa jag lågt.

" Vad har hänt?" Frågade mamma.

" Jag skulle till hans lägenhet för att hämta min mobil. Jag knackade på dörren men han öppnade inte så jag prövade igen men han öppnade inte då heller. Så jag gick in endå och hörde att Niall var inne i vardagsrummet med en annan tjej." Sa jag innan jag bröt ihop totalt.

" Men hjärtat mitt då." Sa mamma och reste sig upp och kramade om mig.

" Ska jag prata med honom tycker du?" Frågade pappa.

" Nej pappa gör det inte jag ska göra det." 

" Men orkar du det verkligen?" Frågade mamma.

" Ja det gör jag. Hoppas jag i alla fall."

Mia och Zayn kom in i köket och jag reste mig upp och sprang upp till mitt sovrum. Det enda som kanske var bäst just nu var nog att vara helt ensam. Säkert det jag kommer vara resten av mitt liv. Singel livet ut. Jag la mig under täcket och tog fram min mobil. Jag gick in på twitter och såg att Niall hade gjort ett tweet.

" I´m sorry i really am hope you can forgive me someday...xx"

" You never thought that someone you once loved could hurt you so bad. I´m sorry guys but i really need to be alone for a while if you see me on the town please leave me alone then, i´m sorry." Jag tröck på tweet och la mobilen bredvid mig. 

" Felicia?" Hörde jag Zayn säga lite lågt.

Jag kollade upp från kudden och han stog där i dörr öppningen. Jag satt mig upp i sängen och gjorde plats åt Zayn. Han satt sig ner och kramade om mig. Han är en sådan underbar människa en som verkligen bryr sig om allt och alla. 

" Zayn."

" Yeah?"

" Why do you care so much about me?"

" Because you were always there for my side when Linda decided to break up. And you´re a awesome friend." Sa han och log.

" Naaw i love you." Sa jag.

Vi satt där ett tag innan min mobil började ringa. Jag kollade på namnet. Niall Horan. 

" Who is it?"

" Guess?"

" Do you want me to answer?"

" No i can take it." Sa jag och reste mig upp.

Jag tog ett djupt andetag innan jag svarade.

" Felicia i´m so sorry please can we meet somewhere so we can talk?"

" Why should i? You´re just going to hurt me again."

" No please meet me in the park in a hour."

Jag la på utan att säga något. Ska jag verkligen gå och möta honom? Efter det han gjorde idag? Jag gick in till mitt sovrum där Zayn låg och höll på med sin mobil. Han kollade upp och log mot mig.

" Zayn can you take me to the park?"

" Sure. But what are you going to do there?"

" Meet Niall."

" Are you so sure about that?"

" I have to." Sa jag lågt.

" Fine but i´m staying in the car all the time." Sa han och reste sig upp.

Vi gick ner och jag såg att mamma, pappa och Mia satt och pratade inne i köket. Jag sa åt dom och sedan åkde vi iväg. 

 

Nu var det dags. Nu ska Niall få förklara precis vad som hänt och varför han gjorde det. Jag gick ut ur bilen och såg Niall sitta vid en park. Han reste sig upp och vi började gå. Han stannade efter ett tag.

" Felicia i´m so sorry. What you saw was nothing."

" Nothing?! Did you call kissing a girl nothing?! I never thought that of you. Never. But you´re just some idiot." Sa jag och tårarna rann nerför kinderna.

" But i love you not her!" 

" I honestly don´t believe in that anymore. The word love. Did you remember when you told me you would never leave me? That we will always be togheter? Do you?"

" I remember that and i still believe in that."

Jag suckade och började gå sakta till bilen. 

" No wait." Sa Niall och tog tag i min arm.

" Why?! After everything i did to you. I always loved you Niall i did but i just can´t stand when you just cheating on me? Do you know how much it hurts when someone you love just isn´t the one you for you?"

" But i love you Felicia." Sa han lågt.

" Then why did you kiss the girl?"Frågade jag och tårarna rann.

" She is just a old friend and that kiss didn´t mean anything."

" Then why did you kiss her?"

" She jumped on me."

Jag sa inget utan vände mig om och började springa till Zayns bil. Han såg mig och klev ut ur bilen. 

" How did it go?" Frågade Zayn och kollade på mig.

" What does it look like?" Sa jag och tårarna rann.

" Come here." Sa Zayn och kramade om mig.

" Felicia please." 

Jag kollade bak och såg att Niall stog där med tårar i ögonen. Jag vill förlåta honom men endå inte. Just nu så grinar han och jag har aldrig sett han grina. Han vill verkligen fixa det här. Vad ska jag göra? Ska jag förlåta honom eller inte?

Jag sprang ända vägen hem. Jag hade helt glömt bort att Mia sprang bakom mig hela tiden. Jag kom fram till dörren låste upp och sprang upp till mitt rum och slängde mig ner i sängen. Tårarna bara rann och rann.

" Felicia?" Sa Mia lite lågt.

Jag kollade upp mot henne. 

" Varför Mia? Varför gjorde han så mot mig för?" Snyftade jag.

" Han har gjort ett stort misstag Felicia. Du är den underbaraste och omtänksammaste personen som finns." Sa Mia och kramade om mig.

Även om hennes ord och hennes tröstande alltid brukar hjälpa så gjorde det inte den här gången. Jag trodde aldrig att Niall skulle sjunka till den nivån att vara otrogen mot mig. 

" Gumman." Sa Mia och strök mig över ryggen.

" Ja?" Sa jag lågt.

" Jag älskar dig det vet du och vill du fortfarande ha filmkvällen som vi sa?"

" Klart jag vill." Sa jag och reste mig upp.

Mia är världens bästa vän. Hon kommer alltid med dom rätta orden. Vet alltid vad som får en på bättre humör. Vi reste oss upp och gick in till biorummet. Vi slog igång Click. Riktigt rolig film. Men nu när jag är så pass förstörd så skrattade jag ingenting. Jag somnade i stolen och vaknade upp av att mobilen ringde. Jag svarade utan att veta vilken det var som ringde. 

" Hello?" 

" Hi Felicia." Det var Zayn som ringde.

" Hi Zayn." 

" Can i come home to you? Like now?"

" But it´s night?"

" No it´s ten in the morning."

" Oh sure." Sa jag och la på.

Hade jag sovit hela natten utan att vakna? Jag kollade ut genom fönstret och såg att det regnade idag. Jag kollade in i mitt sovrum och såg Mia ligga där och sova. Jag hörde hur det knackade på dörren. Är han redan här? Snacka om snabb. Jag gick snabbt ner och öppnade dörren.

" Felicia what´s wrong?" Frågade Zayn och gick snabbt in.

" Nothing." Sa jag lågt.

" I know when someone is lying to me. Tell me."

Jag kunde inte hålla tillbaks tårarna längre. Nu rann tårarna mer en förut. Vi satt oss i vardagsrummet och jag berätta allt som hade hänt. Han satt där och såg helt chockad ut.

" Felicia you know i´ll always be here for you." Sa Zayn och kramade om mig.

Han är för underbar Zayn. Jag fattar inte hur Linda kunde göra så mot honom. Hon hade inte hört av sig alls till oss. Inte ett dugg.

" Has Niall talked anything to you guys?" Frågade jag.

" No he hasn´t." Sa han och lutade sig tillbaks i soffan.

Jag nickade och hörde hur någon kom. Jag kollade mot trappan och såg att det var Mia. 

" Mia." Sa jag och kramade om henne.

" Hej gumman hur är det idag?"

" Inge bättre alls. Men Zayn är här om du vill lära känna honom."

" Zayn Malik?!" Skrek hon.

" Ja Zayn Malik. Gå och prata med honom medans jag tar en dusch."

" Säker?"

" Ja gå nu."

Hon gick in till Zayn medans jag gick upp och gick in till duschen. Tårarna bara rann och rann. Jag kommer aldrig någonsin kunna älska någon så mycket som jag älskade Niall. Fast om man tänker efer så. En sån tjej som jag passar endå inte med en kille som honom. Liksom vem lurar jag? Jag steg ut ur duschen och tog på mig mjukisbyxor och ett linne. Jag gick ner till vardagsrummet där Mia och Zayn satt och prata för fullt. Dom har mycket att prata om verkar det som.

" Hej Felicia." Sa Mia och log.

" Hej." Sa jag och försökte le.

Jag kände hur min mobil började vibrera. Jag tog upp den och såg att det var mamma som ringde.

" Mamma?"

" Hej gumman. Vi kommer hem tidigare så vi är snart hemma." Sa hon.

" Ja jag saknar er så mycket." 

" Vi saknar dig med stumpan. Kommer Niall vara hemma när vi kommer?"

" Nej." Sa jag lågt.

" Gumman min vad har hänt?"

" Söger allting när ni kommer hem. Men Mia och Zayn är här i alla fall."

" Åå lilla Mia."

" Men kom hem nu mamma hej då." Sa jag och la på.

Ja snart kommer mamma och pappa. Nu kan jag äntligen få prata med dom och få deras stöttande ord. Gud vad jag har saknat dom.

 

" Excuse me miss but you have to leave the plane." Sa en flygvärdinna och log.

Jag reste mig upp och tog mitt handbagage och gick av planet. Vart var killarna? Lämnat mig bara helt sådär? Jag gick av och såg alla fans. Roligt. Eller inte. Killarna är säkert vid fansen även Paul. Ska jag klara mig själv? Fansen är på mig också tänkt på det? Jag kollade upp och såg att killarna mycket väl stog och tog kort med fansen. Jag suckade högt för mig själv och kollade omkring mig. Jag fick syn på en som jag mycket väl känner igen. 

" Mia?" 

Personen vände sig om och helt riktigt det var Mia. Jag och Mia har känt varandra sen vi var fyra år. Jag har saknat henne så mycket. 

" Mia!" Skrek jag och sprang fram till henne.

Jag stog där och kramade om henne. Jag kände hur någon petade mig på ryggen. Jag kollade bakåt och såg att det var en liten flicka.

" Excuse me but can i take a picture with you? I love you."

" Well sure. Mia would you mind take a picture?"

" Sure."

Hon tog ett kort och flickan sprang iväg. Jag tog Mias hand och gick och letade på mitt bagage. Efter en stunds väntan så kom mina väskor. Jag tog dom och vi gick ut. Jag såg att Nialls bil stog på parkeringen. Så han hade väntat endå? Jag gick fram till bilen och där satt han och höll på med mobilen. Jag öppnade bagageluckan och la in mina väskor. Mia satt sig i baksätet och jag bredvid Niall. 

" Who´s that?"

" My friend Mia." 

Jag tog upp min mobil och gick in på twitter

"Yeeey @theoneandonlymia is in London! Missed you girl! xx" Jag tröck på tweet och la ner mobilen.

Vi kom hem och Niall bestämde sig för att åka hem till hans lägenhet. Han har inte vart där på jättelänge och jag har inte ens fått sett hans lägenhet. Konstigt. Jag sa hej då till Niall och han åkte iväg. Jag låste upp och stängde av larmet. Jag tog in Mias väskor in i mitt rum.

" Så Felicia."

" Vad?"

" Berätta varför har du inte sagt att du är tillsammans med självaste Niall Horan?!"

" För att du måste sett alla bilder på oss?" Sa jag och skrattade.

" Well that´s true." Sa hon.

Jag skrattade och la mig ner i sängen.

" Så vad ska vi göra nu?" Frågade Mia och la sig ner bredvid mig.

" Vet inte säg du."

" Staaaan." Sjöng hon.

Haha såklart hon älskar att shoppa. Klockan är inte så mycket heller. 

" Visst men jag har ingen bil."

" Lugnt för mig vi kan gå."

Jag reste mig upp och tog min plånbok. Jag letade efter min mobil och kom på att den ligger i Nialls bil. Får gå till han senare helt enkelt då. Då får jag äntligen se hur hans lägenhet ser ut. Vi började gå mot stan. När vi kom fram så såg jag Louis gå där. Gick han ensam? Nej nu såg jag Zayn också. Jag sprang fram till dom.

" Hi Felicia." Sa dom i kör.

" So guys what are you doing?"

" What does it look like?" Sa Louis och skrattade.

" Just asking." Sa jag och skrattade.

" Well i must go now. Bye." Sa jag och kramade om dom.

 

 

Vi hade vart nere vid stan nu i några timmar och mycket saker hade Mia hittat. Hon hade minst fem påsar fulla med kläder. Haha så typiskt henne. Själv hade jag bara två påsar med lite kläder jag hittade. Vi var nu påväg till Nialls lägenhet. Bara hämta mobilen sen ska vi hem och ha filmkväll. Vi kom fram till hans lägenhet och jag knackade på. Inget svar. Jag knackade igen fortfarande inget. Jag kände efter om dörren var öppen och det var den. Jag gick in och letade efter min mobil. Mia gick bakom mig. Jag hörde Niall men varför öppna han inte dörren för? Jag försökte höra vart han var för någonstans. Jag kom in till vardagsrummet där jag såg han kyssa en annan tjej. Va?! Det här kan inte vara sant?! Han kollade upp och såg mig.

" Felicia i can explaine." Sa han och reste sig upp.

Jag sa inget utan tog min mobil och sprang ut ur lägenheten med Mia tätt bakom mig.

Hur kan han? Vad är det jag gjort för att förtjäna det här? 

 Om inte dom skulle ge oss plats så skulle säkert jag falla ihop. Jag hade den oturen att det vart allt flera fans som kom ihop och gick tätare och började skrika. Jag kände hur benen vek sig och innan jag visste ordet av det vart allt svart.

" Everybody give us some space!" Skrek jag och lyfta upp Felicia som hade svimmat. 

Dom gav oss plats och vi sprang fram till bilen där Paul stog och väntade. Han kollade konstigt mot mig bara för att jag bar Felicia.

" What´s wrong?" 

" She passed out." Sa jag och gick in till bilen med Felicia i min famn.

" But are we going to the hospital?" Frågade Paul och satt sig i bilen.

" No just take her home to the hotel."

" Fine but you have to stay with her then." Sa Paul och startade bilen.

Vi kom fram till hotellet efter en halvtimme. Jag hade Felicia fortfarande i min famn. Jag gick in till vårt rum och la ner henne i sängen. Jag gick ut till killarna som satt i soffan och höll på med mobilerna. 

" How is she?" Frågade Harry.

" I don´t know she is sleeping." Sa jag och tog upp min mobil och började spela på den. 

" Okey i´m bored let´s have some fun." Sa Louis och reste sig upp.

" Like what?" Frågade Liam.

" Party night!" Sa Louis och skrattade till.

" Well i´m in." Sa Harry och la ner mobilen.

" Yeeeey Harry." Sa Louis och kramade Harry. 

" What about you guys?" Sa Harry och log.

" Well you guys can i go i´ll stay with Felicia." Sa jag och log.

" Okey guys come on let´s go." Sa Louis och dom gick iväg.

Jag lutade mig tillbaks i soffan och slöt mina ögon.

Vad har hänt? Varför har jag sådan huvudvärk för? Jag slog sakta upp ögonen och såg att det var mörkt ute. Jag reste mig sakta upp och tyckte det var väldigt tyst. Jag öppnade dörren och såg att Niall låg och sov i soffan. Jag gick sakta fram till soffan och satt mig ner och lutade mig mot Niall. Han röck till och kollade på mig.

" You´re awake." Sa han och kramade om mig.

" What happend?" Frågade jag.

" You don´t remember?"

" No i don´t that´s why i asked you."

" Well you passed out." 

Jag kollade chockat upp mot Niall. Därför jag har huvudvärken. Nu kommer jag ihåg allting. Fansen trängde sig allt mer och jag fick svårt att andas. Jag tog upp min mobil som låg på bordet. Jag gick in på twitter och såg att Linda hade gjort ett tweet jag började läsa " You know that i still love you and i´m crying every single day but do as you want, i dont have anyone left...."

Jag visade Niall och han rörde inte en min. Jag skrev " When you think you can trust someone the truth is that you can´t. " 

" Niall how long is it untill we´re leaving?"

" Next week we have some concert left to do. We have one tomorrow do you want to come with us?"

" Of course." Sa jag och log.

" So movie night?" Frågade Niall.

" Sure." Sa jag.

Han reste sig upp och tog fram ett antal filmer. Mest skräck filmer. Roligt. Nej men jag har ju faktiskt Niall så jag har inget att bli rädd för. Jag lutade mig mot Nialls axel och han höll sina armar runt om mig. 

" Wait." Sa Niall och tog upp sin mobil.

" What?"

" Now check twitter." Sa han och log stort.

Jag tog upp mobilen och kollade twitter jag läste Nialls tweet " Movie night with my girl @officialfelicia love you! xx" 

Jag log upp stort och kysste Niall. Jag lutade mig mot han och så började våran filmkväll. 

Några timmar senare så satt jag själv i soffan. Skrämd och allt. Helt ensam. Niall var på toa vilket tog år. Vad jag tycker i alla fall. Jag lutade mig tillbaks i soffan. Jag var så nära på att somna innan dörren öppnades. Jag kollade chockat upp och såg att det var killarna som kom in. Alla var fulla utom Liam. Han bara suckade och såg mig och satt sig ner bredvid mig.

" Tired?"

" You don´t say. Where´s Niall?"

" The toilet."

" Oh." 

Han reste sig upp och hjälpte killarna att ta sig in till deras sängar. Hur fulla kan dom bli? Jag skrattade åt tanken om dom skulle springa ut som om dom var små barn och rymmer från sängarna. Så roligt det skulle vara om dom gjorde det. Jag kollade upp och såg att Niall var klar. Jag reste mig upp och kramade om honom. Vi gick in till vårt rum och jag började byta om. Jag la mig ner bredvid Niall och somnade på en gång.

 

" Aouch!" Skrek jag till. 

Jag kollade upp och såg att jag hade ramlat ur sängen. Inget ovanligt för att vara mig då. Jag reste mig sakta upp och såg att Niall inte låg i sängen. Jag gick snabbt ut ur rummet och såg att dom satt i soffan. Alla samlade även Paul. Jag gick snabbt in till rummet igen och böt om till jeans och ett pösigt vitt linne. Jag satt upp håret till en boll. Jag gick ut till dom igen och satt mig i Nialls knä eftersom soffan var full.

" So what´s up?" Frågade jag.

" We have to go back to London." Sa Paul.

" What? Why?"

" The tour is canceled. The boys are to tired to sing." 

" But guys you never give up with the singing besides the fans." Sa jag.

" We know that but as Paul said we´re just to tired." Sa Louis och log.

" That´s just because you party. Think about it. Guys the fans are getting so upset with that they bought the tickets and they can´t go. You don´t know how expensive it is." Sa jag surt och reste mig upp.

" Felicia what´s wrong?" Frågade Liam.

" What´s wrong? It´s that you guys only have a few concerts left and you just cancel it."

" But we´re like so tired." Sa Harry.

Jag kände hur ilskan kokade inombords. Jag reste mig hastigt upp och gick in till rummet och tog min mobil och gick sedan ut till hallen och knöt på mig mina svarta converse. Jag slängde igen dörren och började gå. Jag kanske överreagerar men dom skulle aldrig göra så mot sina fans. Vad har hänt med dom? Det är inte alls likt dom. Jag tog upp mobilen och såg att dom redan skrivit det på twitter det var en hel del som vart riktigt sura. Jag förstår dom. Jag såg att det var många som frågade mig om det var sant. Jag svarade inte utan väntade. Jag såg en bänk som jag genast gick fram och satt mig ner. Jag tog upp mobilen och skrev " I´m so sorry guys but it is true. I´m so sorry :(x" 

Jag la ner mobilen och njöt utav tystnaden. Men tystnaden varade inte länge. Mobilen började ringa. Jag kollade vilken det var och det var Niall. Jag tog ett djupt andetag innan jag svarade.

" Hello?" Sa jag.

" Where the hell did you go?" Han lät riktigt arg men endå orolig.

" I just can´t stand that you guys are doing this. Like the fans have waited for this day for like forever and you just cancel it?"

" But we´re to tired!" 

" When are we leaving?"

" In two hours."

Jag la på utan att säga något mer. Jag reste mig upp och gick med tunga steg till hotellet igen. Jag öppnade dörren och möttes utav en kram av Niall. Jag kollade chockat mot honom men kramade endå om honom. Jag tog av mig skorna och började packa allt.

En timme senare senare så satt vi och väntade på flyget. Jag ville inte alls åka tillbaks till London men blev tvungen. Det var en hög med fans som stog och skrek utanför flygplatsen. Jag suckade lite och reste mig upp. Jag satt mig ner bredvid Zayn som såg lite oroligt ut. Jag tog hans hand och han kollade upp mot mig och log. 

Vi alla reste oss upp och började gå ombord på planet. Vi fick ett eget plan. Coolt. Vi fick bestämma själva vart vi ville sitta och jag tog den stolen som såg skönast ut. Jag lutade mig tillbaks och vi lyfte. Jag slöt ögonen och somnade till.

" She made a huge mistake you know that we love you." Sa jag och kramade om Zayn.

Han sa inget utan höll bara om mig. Jag kollade lite sakta upp och såg att både Liam och Niall stog där nu. Dom log åt mot mig. 

" Guys we´re hungry come on let´s go and eat some breakfast." Sa Harry och gick till hallen och knöt på sig sina skor.

" Zayn remember you have to eat." Sa jag.

" But i´m not even hungry." 

" I don´t care. You have to eat and then i mean it. Now come on let´s go." Sa jag och reste mig upp. 

Jag gick fram till Niall och kramade om honom. Jag gick till hallen och tog på mig mina ballerinaskor. Jag kollade bakåt och såg att Zayn var klar. Jag tog tag i hans hand och vi började att gå till ett fik som låg i närheten. Det var dom det. Istället för frukost så ville dom ha fika. Jag och Zayn gick lite bakom killarna hela tiden. Jag kände att Zayn höll i min hand ibland hårdare ibland lösare. Jag log mot honom och vi började gå ikapp killarna. Vi kom in till fiket och killarna var snabba på att beställa. Jag tog bara en chokladboll och en liten festis. Vi satt oss ner vid ett runt bord och började äta på fikat. Jag satt mellan Louis och Niall. Såklart så precis när jag ska dricka min festis så gör Louis en min jag aldrig sett förut och jag börjar skratta med festis i munnen. Det kom lite festis på Liam. Han kollade surt mot mig men skrattade sedan till. Jag slog till Louis i armen och han bara kollade på mig och skrattade. Jag satt mig närmre Niall och lutade mig mot honom. Vi satt där ett bra tag och bara pratade om allt möjligt. 

" Guys i´ve totaly forget but we´re going to be on a show in less than an hour." Sa Harry och reste sig snabbt upp. 

Vi alla insåg att vi behövde åka på en gång. Vi tog den första taxin vi såg och hoppade in i den. Vi fick tillslut plats i taxin. Jag satt i Nialls knä. Harry i Louis och Zayn i Liams knä. Vi började åka iväg och kom tillslut fram till studion. Jag önskade dom lycka till och gick och satt mig ner vid publiken. Showen började och jag fick en del blickar på mig och en del viskade. 

" Now there´s a moment you´ve all ben waiting for please give it up for One Direction!" 

Publiken blev som galna när dom kom ut. Jag såg på Zayn att han såg lite gladare ut i alla fall. Han försökte nog att hålla sig lugn. Intervjuen började bra innan hon frågade vilka som hade en flickvän. Jag kollade direkt mot Zayn som började kolla ner mot marken. 

" So Niall where is your girlfriend?"

" Right over there." Sa han och pekade mot mig.

" Well get over here." Sa hon.

Jag reste mig sakta upp och gick upp. Publiken blev ännu mer galna. Jag kollade på soffan som var full. Vart ska jag få plats då? 

" Felicia come sit in my lap." Sa Niall.

Jag gick fram till honom och satt mig ner. Publiken jublade allt vad dom kunde. 

" So Felicia can you tell me now how long have you two been togheter?"

" Tomorrow it´s three months." Sa jag och log.

" Niall. What´s the best thing about Felicia?"

" Everything. She´s the best girlfriend you can have and i love her to the moon and back."

" Aaaaw." 

" Well i think you are just to adorable togheter. But where is your girlfriend Zayn?" Frågade hon och alla kollade mot Zayn.

Jag hann stoppa honom innan han sa något.

" There is nothing to say about that." Sa jag och log.

" Well okey. But now i think that you guys can at least sing a song for us." Sa hon och publiken höll med.

" Well sure." Sa Liam och ställde sig upp.

Jag reste mig upp och kramade om Niall och önskade dom lycka till. Jag satt mig ner i soffan eftersom den vart tom nu. Dom började sjunga på More Than This. Publiken sjöng med och jag satt där och bara log. När dom sjöng klart så vart det direkt reklam. Jag sprang fram till dom och kramade om dom. Jag kysste Niall och publiken blev som galna igen. Jag skrattade till och tog tag i Nialls hand. Jag såg att Zayn såg riktigt glad ut. 

" I wanna go and hug them." 

Hörde jag en skrika ifrån publiken. Innan jag visste ordet av det vart det kaos. Alla reste sig upp och sprang på killarna. Jag blev så chockad och hann aldrig reagera innan jag föll mot golvet. Killarna vart på en gång omringade och jag fick hjälp utav en vakt som sedan fick bort alla. Jag gick backstage och brydde mig inte alls om att killarna fortfarande var inne där vid publiken. Jag tog ett glas vatten och satt mig ner vid en stol och andades ut. Showen började igen och killarna blev intervjuade igen. Jag satt backstage och kolla hela tiden. 

Efter ett tag vart allt slut och killarna kom fram till mig.

" I saw what happend they are all crazy." Sa Zayn och skrattade.

" Haha very funny." Sa jag surt.

Jag gick fram till Niall och tog tag i hans hand. Vi stog och väntade på Paul ett tag innan han kom. Han gick i förväg medans vi gick bakom honom. Vi kom ut och det stog en hel del fans och väntade på dom. När fansen fick syn på dom så sprang alla fram och det blev så trångt. Jag klarar verkligen inte av trånga utrymmen så jag får alltid svårt att andas då. Jag höll hårt i Nialls hand som försökte komma bort från alla. Dom trängde sig allt närmre och närmre och jag kände hur det vart allt svårare att andas. Det var soligt och minst trettio plus ute. Jag försökte komma ut från den ringen som hade samlats runt dom men det gick inte alls jag började få panik. Jag kollade mot Niall som kollade oroligt mot mig. Jag hade Louis bakom mig som tog tag i min hand. Jag kände mig allt mer yr. Om inte dom skulle ge oss plats så skulle säkert jag falla ihop. Jag hade den oturen att det vart allt flera fans som kom ihop och gick tätare och började skrika. Jag kände hur benen vek sig och innan jag visste ordet av det vart allt svart.

Jag vaknade till av att Miranda väckte mig. Jag kollade chockat upp mot henne och hon visade att vi var framme. Jag reste mig upp och kollade om jag såg Linda någonstans. Hon var redan påväg ut från planet. Jag kollade bak mot Miranda som stog upp och väntade på att jag skullle gå. Jag kollade fram och började gå. Jag stannade till efter vi hade gått av planet. Miranda stannade också till och kollade konstigt mot mig.

" Why do you stop?" frågade Miranda.

" Don´t you see all the fans waiting for me to come? And i don´t want to show my face" sa jag.

" Oh but go behind me" sa hon och log.

Jag gjorde som hon sa och vi gick och hämtade våra väskor. Miranda är riktigt trevlig. Men att hon åker hit själv är riktigt konstigt. Jag såg inte till Linda någonstans men hon var väl redan hos Zayn och Niall. Vi gick vidare. Jag gick hela tiden bakom Miranda som gick ganska snabbt. Jag kollade lite försiktigt upp och såg att det stog tre personer lite längre bort. Jag kände mycket väl igen dom. Jag gick framför Miranda och började småspringa med mina väskor. Jag hoppade upp i Nialls famn och kysste han. Jag hade inte träffat han på en dag men jag har saknat honom riktigt mycket. Jag ställde mig efter en stung igen på marken. Jag kramade om Zayn och gick sedan till Miranda igen.

" Come here" sa jag och tog tag i hennes hand.

Jag gick fram med henne till Niall och Zayn och förklarade att hon var ett stort fan. Hon kramade om dom och fick deras autograf och en bild med dom. Hon sa sedan hej då och gick till en kompis som stog lite längre bort.

Jag kollade lite surt mot Linda som bara hade gått iväg. Jag tog sedan Niall i handen och vi gick ut till en taxi som stog och väntade på oss. Jag och Niall satt oss i en taxi och Linda och Zayn i en annan. Han sa adressen och vi började åka iväg. Jag lutade mig mot hans axel. Sådan underbar känsla att vara nära Niall. Han tog tag i min hand och kollade mot mig. Jag log mot han och lutade mig sedan mot hans axel igen. Vi kom fram till ett litet hotell Vi betalade och tog mina väskor. Vi gick in till ett rum där killarna satt. Louis var snabbast upp på fötter och kom fram till mig och kramade om mig. Jag kramade om resten utav killarna också och satt mig sedan ner i soffan och väntade på Zayn och Linda. Dom kom efter ett tag och satt sig ner i soffan.

" Guys me and Linda want to go to a club tonight and party what do you think?" frågade Zayn oss.

" We´re in" sa Harry och log.

Jag kollade lite osäkert mot Niall. Han kollade mot mig och log. Jag ville direkt inte visa att jag var skadad så jag får överdosera med puder så det inte syns så bra. Alla reste sig upp utom jag och Niall som fortfarande satt kvar   i soffan. Vi skulle gå ut vid nio och klockan var sju och dom skulle upp och fixa sig. Jag reste mig upp efter ett tag och rotade i min väska. Det är sommar i Nashville så jag tog fram mina blåa jeans med ett vitt linne över det. Jag tog även på mig en huvudtröja över det om det skulle bli kallt och så man inte ser mina märken så bra. Jag började sminka mig och efter ett tag så såg man inte mina blåmärken. Klockan närmade sig nio och vi gick ut. Vi såg en klubb som vi gick in till. Vi gick direkt till dansgolvet och började dansa. Efter ett tag blev vi alla väldigt trötta så vi satt oss ner vid ett runt bord. Zayn och Linda såg verkligen riktigt kära ut. Dom satt och kramade varandra hela tiden. Jag kollade mot dansgolvet och såg att det var en person där som jag inte alls ville att Linda skulle se. Hennes ex. Jag kollade snabbt bort och kollade sedan upp och såg att han hade sett mig. Han gick fram till vårt bord.

" Hej Linda och Felicia" sa han.

" Är det verkligen du Patrik?" frågade Linda glatt.

" Ja det är jag" skrattade han.

Linda reste sig snabbt upp och kramade om han. Jag kollade snabbt mot Zayn som kollade rakt mot mig. Han såg inte speciellt glad ut. Men det skulle inte jag heller vara. 

" Felicia är det okej om jag dansar med han en stund?" frågade Linda.

" Varför ska du det för? Du har ju din pojkvän som sitter precis där" sa jag och pekade mot Zayn.

Hon svarade inte utan gick ut till dansgolvet med Patrik. Vi bara satt där alla helt tysta. Det vart en långsam låt och jag kollade bort mot Linda och Patrik. Såklart så stog dom och dansade tryckare. Hur kan hon ens göra det när Zayn är här? Hennes kille? Varför inte dansa med honom för? Jag kollade mot Zayn som såg sårad ut. Jag reste mig upp och satt mig bredvid honom.

" What is she doing?" frågade Zayn och kollade mot mig.

" I don´t know it´s not like her to do this" sa jag.

Han svarade inte utan tog fram sin mobil. Dom böt låt och alla började dansa igen. Dom hade stått och dansat ett bra tag nu. Jag kollade åt deras håll igen och såg att hon kysste han. Zayn såg också då och det brast det för han. Han reste sig hastigt upp och gick raka vägen ut. Killarna kollade chockat mot Linda. Hon kom fram till vårt bord och såg att Zayn var borta.

" Where´s Zayn?"

" While you were kissing Patrik he went home. How could you do that?" sa jag argt.

" I didn´t kiss him" sa hon.

" You did and now Zayn is crying and it´s your fault!" skrek jag till henne.

Hon försökte säga något men jag reste mig upp. Jag tog tag i Nialls hand och vi gick ut. Killarna kom efter oss. Linda var fortfarande kvar vid klubben. Vi kom efter ett tag fram till hotellet. Jag sprang fram till Zayns dörr och knackade på. Jag hörde ett svagt " come in" Jag öppnade dörren och möttes utav en förstörd Zayn. Jag gick fram och satt mig i kanten utav hans säng. Han satt sig upp och kollade rakt mot mig.

" How could she do this to me?"

" I don´t know but she is such a idiot!" sa jag surt.

Jag kollade mot Zayn som satt där med tårar i ögonen. Jag kramade om honom och vägrade släppa taget om honom. Jag hörde hur det knackade på dörren. Jag kollade upp och såg att det var Linda. Jag kollade surt mot henne och hon kom närmre. Zayn hade somnat till bara för att han grät så mycket. 

" Felicia snälla" sa hon lite försiktigt.

" Hur fan kunde du? Jag trodde vi var kompisar och jag trodde ni två var tillsammans men jag hade tydligen fel om båda sakerna" sa jag lågt.

" Men jag kan förklara"

" Förklara vadå? Att du krossade Zayns hjärta totalt?" sa jag surt.

Jag kände hur Zayn rörde till sig. Han tittade upp mot mig. Nu hade han vaknat också. Han kollade upp mot Linda och började gråta igen. 

" Bara gå snälla kom tillbaks när du är mogen nog" sa jag och kramade om Zayn igen.

 

- Niall i love you so much i´ll always do whatever happends i will always be there for you! snyftade jag fram.

Han log mot mig och kysste mig sedan igen. Det var som om tiden bara stannade. Allting är så perfekt omkring honom. Han är min fina ängel. Jag älskar honom så himla mycket så det inte är sant.

Jag bar upp Felicia som hade somnat inne i studion. Stackarn helt förstör jag klarar inte av att se henne såhär. Jag la ner henne i sängen och gick sakta ut och ner till köket där Harry och Louis satt.

- So how is she? frågade Louis

- She is better now but she was crying allot, sa jag och kollade ner mot mobilen

- I wish there was something we could do, sa Harry

- Like what? sa jag och Louis i kör

- I dont know but something to make her happier, sa Harry

Jag visste inte vad som kunde få henne på bättre humör. Hon är min fina tjej. Jag gör allt för att få henne glad. Jag reste mig up och tog fram ett glas och fyllde glaset med vatten. Jag hörde hur det knackade på dörren. Jag gick till dörren och såg att det var Liam, Danielle, Zayn och Linda. Jag hälsade på dom och dom gick in till köket alla utom Zayn. Han pekade mot vardagsrummet och vi gick in dit och satt oss ner.

- Man you look so sad, sa Zayn och kollade mot mig

- It´s Felicia she is crying like all the time and i dont know what to do.

- Oh but i promise you after time she is going to be happier, sa han och log

- I hope so too

Zayns mobil började att ringa och jag reste mig upp och gick in till killarna och Danielle och Linda

- Hi Danielle it was a long time ago, sa jag och log

- Yeah i know but i have so many things to do so thats why

- I´m just messing with you, skrattade jag

Zayn kom in till köket och såg riktigt allvarlig ut. Linda reste sig upp och gick fram till Zayn.

- Zayn what´s wrong? sa hon och kramade om honom

- Let´s sit down first, sa han och försökte se glad ut

Vi satt runt köksbordet och väntade på vad Zayn skulle säga.

- What is it? sa Louis nervöst

- That was Paul that called he said we´re going on a tour in a America for two weeks

- Two weeks? that´s not much, sa Liam och log

- I know but he said that we´re leaving tomorrow, sa Zayn

- WHAAAT?! no i cant just leave Felicia, skrek jag

- I know but he said we have to

- I cant i promised her to be here with her. I cant break a promise, sa jag och reste mig upp.

Jag kan inte lämna henne det går bara inte. Inte nu det är helt fel och i två veckor och i Amerika det går bara inte. Jag gick upp och kollade in i sovrummet och såg att Felicia satt upp i sängen.

- Niall what´s wrong? sa hon och försökte resa sig upp.

- Paul just called Zayn and he said we´re going to America for two weeks and we`re leaving tomorrow, sa jag

Jag gick fram till henne och satt mig bredvid henne. Hon kollade ledsamt mot mig och då brast det för mig. Tårarna rann.

- Niall you can go if you want because i have Linda with me and Danielle and Eleanor, sa hon och tröstade mig

- But i promised you that i´ll always be there for you

- Niall i love you so much i´m gonna miss you so much your hugges and kisses, sa Felicia och kramade om mig.

- I´m gonna miss you too i romise to call you every single moment and talk to you on skype and everything, sa jag och kysste henne.

 

Jag hörde hur Niall snyftade till. Jag försökte säga något men det kom inte fram något alls. Jag kände mig så svag. Jag försökte att hålla mig vaken men det gick bara inte smärtan tog över och innan jag visste ordet av det vart allt svart.

---

Allting gick så fort. Ena stunden var jag i kojan andra stunden vaknade jag upp av att jag låg i ett vitt stort och ljust rum. Jag kollade omkring mig och såg Niall sitta sovandes på en stol. Jag försökte vända mig men smärtan tog över. Jag hörde hur dörren öppnades och in kom en doktor. Niall vaknade till och kollade mot mig och såg att jag var vaken. Han gick snabbt fram till mig och satt sig brevid mig på en stol.

- You´re awake! 

Jag försökte säga något men det kom inte fram något ljud. 

- Hi there my name is Eric and i´m a doctor here. Your wounds are starting to heel but you cant go out and exersice or something like that you have to lay down in your bed and get some rest 

- I will check on her thank you Eric

 Eric gick ut och jag försökte resa mig upp men jag hade fortfarande ont i magen. Jag kollade upp mot Niall och försökte säga något men det gick bara inte. 

- You dont have to say anything just that you´re awake makes me happy, sa Niall och pussade mig på pannan.

Jag log mot honom och tog tag i hans hand. Jag såg hur dörren öppnades sakta. Jag kollade mot dörren och såg Louis, Liam och Harry komma in. Dom såg att jag var vaken och gjorde glädjetjut och hoppade upp och ner. Jag hade ju vaknat för inte så länge sen och jag kände hur huvudet började värka. Jag kollade bedjande mot Niall och han nickade.

- Guys she just woke up so please be a little bit quiet.

- We´re sorry, sa killarna i kör och kom fram till mig.

Dom kramade om mig och det enda jag ville var att komma hem. Ligga i min mjuka sköna säng med Niall tätt intill mig. Killarna hade satt sig på stolar brevid sängen och höll på med sina mobiler. Så typiskt dom. Jag gjorde ett sista försök att säga något. Den här gången gick det men då viskade jag bara.

- I want to go home, viskade jag till Niall

- But 

- No but i want to go home now, sa jag tydligare och killarna kollade konstigt mot mig

- Fine let me go and ask them, sa Niall och reste sig upp och försvann

- You can talk, sa Liam och kollade chockat mot mig. Jag log mot honom. 

Det tog ett bra tag innan Niall kom in med Eric. Eric kollade till så att jag var stabil nog att åka hem och det var jag bara om Niall kollade till mig hela tiden. Jag vart tillslut utskriven. Jag tog på mig min onepiece och satt mig i en rullstol. Vi kom ut till bilen och jag hade aldrig tyckt att frisk luft var så härlig som det var idag. Oktober månad och det var riktigt varmt ute. Killarna hjälpte mig att ta mig in i bilen. Jag sa hejdå till killarna och jag och Niall åkte hem. Jag somnade eftersom jag inte var helt okej en. Jag vaknade till av att jag blev buren. Jag kollade chockat upp och såg att det bara var Niall. Han la mig ner i sängen och gud så skön den var. Han satt sig brevid mig.

- Niall? 

- What it is baby?

- I love you

- I love you too

Jag log mot honom och kollade mot dörröppningen där Linda stog.

- Hej Linda, sa jag lite svagt

- Hej hur är det nu? 

- Har ont men annars är det bra vill helst sova också

- Du vet inte hur orolig jag var! men du får jag sova hos Zayn några nätter? 

- Visst Niall är endå här med mig så det är lugnt.

- Tack du är bäst jag åker snart

- Gör så

Niall såg ut som ett stort frågetecken och jag bara log mot honom.

- Well you should get some rest honey, sa Niall och kysste mig lätt på munnen

- Only if you stay here with me.

- I would never leave you never, sa Niall och la sig ner brevid mig.

Jag ropade på Niall och viftade med handen att han skulle komma. Jag pekade mot stugan och vi gick närmre och närmre. Stugan var helt rutten ingen bodde där. Jag gick uppför trappan och tog ett djupt andetag innan jag öppnade dörren. Jag vart helt gråtfärdig när jag såg vad som var där inne

Jag sprang fram till mamma och pappa som låg där bunda med rep och tejp för munnen. Jag såg hur rädda dom var i blicken. Jag såg att mamma hade ett sår på kinden. Som att någon hade slagit henne med något föremål. Jag tog bort tejpen från deras munnar och förökte få upp knutarna.

- Nej ni måste rymma han kommer komma när som helst, sa mamma och kollade skräckslaget mot mig och Niall

- Nej mamma vi ska rädda er

Jag sa till Niall att hjälpa pappa att ta bort repen ifrån han. Vi fick tillslut bort repen och jag hörde hur det lät utifrån stugan. Jag kollade snabbt ut ur det enda fönstret som fanns i stugan. Jag trodde inte mina ögon. Det var mannen som Niall hade pratat med. Det var han som skadade mina föräldrar.

- Mamma kan du resa dig upp

- Ja om du hjälper mig

Jag hjälpte mamma och. Jag såg att Niall hade fått upp pappa.

- This is what we are going to do were gonna run because the man is almost outside the cabin.

- But what if we both fall?

- No dad Niall can take your hand and i take mums hand then we run okey?

- Okey

Jag tog tag i mammas hand och Niall i pappas. Jag gjorde ett tecken åt dom och vi började springa ut ifrån stugan. Jag hörde hur mannen fick syn på oss han skrek som en dåre.

- I´m gonna kill you i know where you guys live

Jag sprang med mamma det snabbaste jag kunde hem. Vi kom tillslut hem och jag satt mamma på en stol i köket och gjorde rent hennes sår. Jag kollade upp mot Niall och såg att han såg helt skräckslagen ut. Jag gick fram till honom och såg att han var vit i ansiktet.

- Niall what´s wrong?

- I think he is somewhere around the house

Så sant som det var sagt. det knackade hårt på dörren. Jag kollade mot hallen och där stog han utanför.

- Did we lock the door Niall?

- I think so

Jag hjälpte mamma och pappa in till deras sovrum och lät dom få sova. Vi gick ner igen och såg att mannen fortfarande var kvar. Niall var fortfarande vit i ansiktet. Jag tog tag i hans hand och drog in han till köket. Jag gav han juice och han drack upp det på en gång.

- Why are you so scared?

- He is one of the most dangerous man in London and i don´t want him to hurt you or your family

- Naaw, jag log mot han och han hade äntligen fått färg i ansiktet igen

Jag gick fram och kramade om honom. Han skakade hur mycket som helst.

- My parents are at the work tomorrow what should we do then?

- Call the boys and we can hang out with them you must get o know them

- Sure sure

Jag log mot honom. Jag kollade mot dörren och såg att han inte var kvar. Jag sa till Niall och vi gick upp till mitt rum och la oss i sängen och somnade på en gång. 
Jag vaknade upp av att jag låg på golvet. Jag såg att jag hde dragit ner min iPhone. Jag suckade högt och kollade mot klockan 08.28. Jag reste mig sakta upp och såg att Niall låg över hela sängen och sov tungt. Jag flyttade på honom men det var hopplöst. Jag var inte alls trött längre utan jag gick upp och fixa iordning mig. Jag var helt klar när han vaknade till ungefär halv tolv. 
- Are you already up?
- Been since like eight o´clock
- Oh can you call the boys so they can come?
- Don´t have their numbers can i borrow your phone?
- Sure
Han räckte fram sin mobil till mig och jag ringde till killarna och bad dom att komma över. Det tog ett tag innan dom kom. Jag hörde hur det plingade på. Niall var snabbast uppe och gick fram till dörren och öppnade. Jag hörde hur dom pratade. Jag hörde även att dom nämnde mitt namn. Jag gick ut till hallen där dom stog. Jag hejade glatt och kramade om dom. Även fast jag inte kände dom så värst bra så var dom Nialls kompisar och jag lovade han att jag skulle lära känna dom idag. Vi gick in till vardagsrummet och började prata om allt möjligt. 
Jag fick veta en hel del om dom och dom fick veta massa saker om mig. Dom var riktigt härliga killar. Sådana som får en på bättre humör om man skulle vara ledsen. 
- So Niall are you going to sleep here tonight again? if you are then remember we have to be at the studio tomorrow at eleven o´clock, Louis kollade först mot mig och log sen kollade han allvarligt mot Niall
- I stay here but can she come with us?
- Of course, sjöng killarna i kör


Tiden gick snabbare och snabbare och idag var dagen då Linda skulle komma till London. Jag lovade att möta henne vid flygplatsen fast hon skulle komma klockan sju på morgonen. Alarmet ringde vid fem eftersom jag skulle upp och duscha och fixa mig. Jag gnuggade ögon och kollade mot Niall som låg brevid mig. Vi blev tillsammans för två veckor sedan. Jag smög upp för sängen och gick in till badrummet och duschade av mig lite snabbt. Jag hörde hur dörren öppnades vid sovrummet. Jag klev snabbt ut ur duschen och virade en handduk runt mig och gick ut tilll sovrummet där mamma och pappa stog med en videokamera i handen.
- Mamma! pappa! sluta ni kommer väcka han! väste jag åt dom
- Gumman lilla då han ska väll endå följa med och hämta Linda eftersom han har en bil och det har ju inte du, kollade pappa mot mig och flinade
- Ja men gå ut! 
Dom gick tillslut ut ur mitt rum och jag började sminka mig och fixa håret. Jag tog på mig ett par gråa shorts och ett linne över och en baseboll tröja jag fick låna utav Zayn.
Jag kollade mot klockan den var nu sju. Jag gick fram till Niall som fortfarande låg och sov. 
- Niall honey time to wake up, han svarade inte utan jag fick lov att ruska till honom så att han skulle vakna.
Han kollade förvirrat upp och såg sedan att det bara var jag. Jag log mot honom och gav han en puss på pannan innan jag stressade upp honom.
- Okey i´m all done but what about breakfast?
- Niall we can eat it at the airport while were waiting but what about the boys are they allso going to the airport?
- Yes because they would love to meet your friend Linda
Jag bara skrattade till och kramade om honom. Jag gick ner till hallen och knöt på mig skorna. Jag fick lov att vänta på Niall som fortfarande var uppe.
- Niall you have to come now!
- Sorry sorry Louis called they are at the airport now
- Then let´s go 
Jag gick i förväg till bilen och satt mig. Liten stund efter kom Niall och vi åkte iväg till flygplatsen. Klockan var kvart i sju när vi kom fram. Vi gick in till starbucks och köpte en macka var. Jag såg killarna och ropade på dom. Dom sprang fram till oss och skrek hej. Vi bara skrattade. Vi åt klart och såg att klockan var sju så hon skulle komma när som helst. Dom ropade ut i högtalarna att flyget var försenat med tjugo minuter. Vi alla stog upp och suckade till. Vi såg några stolar som fortfarande var lediga. Det var bara fem stolar som var lediga. Jag sprang det fortaste jag kunde men killarna var snabbare än mig. Jag lipade åt dom och satt mig i Nialls knä och lutade mig mot honom. 
- You know what i hate about this airport?
- No what babe
- It´s too boring it´s like all white no color at all
Han bara skrattade och kramade om mig. 
- So when are you two getting married? Liam kollade mot oss och började att skratta
Vi svarade inte utan började också att skratta. Jag hörde någon säga mitt namn lite osäkert. Jag kollade bakåt och där stog Linda. Jag reste mig snabbt upp och sprang fram till henne och kramade om henne. 
- Jag har saknat dig så mycket!
- Jag har sakna dig med. Men du är du vänner med One Direction? 
- Ja bästa vänner och jag är tillsammans med Niall
Hon började hoppa och skrika. Jag såg att det var folk som kollade mot oss. Jag försökte lugna ner henne. 
- Okej Linda lugna ner dig nu snälla
- Förlåt
- Kom nu 
Jag tog tag i hennes hand och drog henne till killarna. Jag presenterade henne för dom och hon vart helt till sig. Jag bara skrattade hon har alltid velat träffa dom. Vi gick ut till Nialls bil och körde hem till huset igen. 
- Hjärtat hur går det med killen då?
- Vi är inte tillsammans han var en idiot
- Gumman jag finns det vet du
- Ja jag vet tack hjärtat
Jag kollade bak mot henne och log. Vi svängde in på uppfarten till huset och såg att mamma och pappa fortfarande var hemma. Vi gick ut ur bilen och hjälpte Linda med väskorna. Jag gick snabbt in till huset och såg flera väskor stå på golvet vid hallen. Jag gick in till köket där mamma och pappa stog.
- Vart ska ni?
- Till Florida i tre månader
- Florida?! tre månader?! varför så länge?!
- För pappa ska hjälpa några där och jag ska till en vän där
- Men varför så länge?!
- Det tar tid att vara i en studio och ja vi vill komma bort ett litet tag, pappa kollade mot mig och flinade men jag kunde inte vara glad för att dom skulle iväg till Florida i tre hela månader. 
- Men vi måste åka nu så vi inte missar planet vi ringer när vi kommer fram. Var glad nu du är ju pappas lilla flicka
Jag svarade inte utan gick upp och såg att Niall och Linda satt i sängen. Jag la mig ner i sängen. Jag kände hur någon lyfte upp mig. Jag kollade upp och det var Niall. Jag kramade om honom hårt. Jag hörde hur Linda suckade till.
- Vad är det?
- Nej inget ni är så gulliga tillsammans
- Okej tack så mycket Linda
- Niall can i call Zayn?
- Sure here you go
Jag kollade förvånat upp mot Niall. Hon kände ju knappt Zayn och nu vill hon ringa han också. Jag hörde hur någon knackade på dörren.
- Gumman vi åker nu ha det så bra här hemma hej då, mamma kom fram och skulle krama om mig men jag vägrade. 
Jag kollade långsamt upp och såg att Niall kollade chockat mot mig.
- What´s wrong?
- They are going to Florida for three months
- Then you ave the house all by yourself
- I know but i don´t want to be alone
- You have me and the boys and Linda
- That´s right but you have to sleep here with me Linda can take my parents room
- Sure whatever that makes you happy. 
Jag log mot honom. Jag såg hur glad Linda såg ut. Jag satt mig upp i sängen och bestämde att vi kunde kolla på film inne i bio rummet. Jag bad Linda att lägga på. Hon kollade surt mot mig men gjorde det endå. Hon gav tillbaks Niall hans telefon. Vi gick ner och poppade popcorn och gjorde saft. Vi startade igång en film. En komedi för en gångs skull. Jag satt tätt intill Niall hela tiden. Hur kär kan man vara  en sådan underbar person?

---

Något nytt jag fått pröva på det nya på blogg.se rätt enkelt när man vänjer sig. Men nu är kapitlet uppe och datorn krånglar inte wihooo!!! :D