Senaste:
Vi satt tysta hela vägen till London vilket tog ett bra tag. När vi väl kom fram till London så svängde Louis in till en väg som var riktigt liten. Han körde ut till en skog innan han kom ut till en liten stad.

" Where are we going?" Frågade jag.
" You'll see. We're almost there." Sa han och svängde återigen.
Efter ett tag så kom vi äntligen fram till huset.
" So here it is." Sa Louis när vi stog vid dörren till huset.
" Wow. This house is just wow." Var det ända som kom ut från min mun.

Ingången till huset var enormt. Hallen var inredd i ljusa färger. Direkt till min vänster så satt det en helkropp spegel. Bredvid spegeln så var det en inbyggd skohylla som det fick plats med ungefär tjugo par skor. Om man gick lite längre in till huset så möttes man utav ett stort vardagsrum. Väggarna i vardagsrummet var vita utom en vägg. Det var som en fond vägg i vit/rosa färg med neon vita blommor på. Trägolvet var mörk med lite skimmer på. Man kunde nästan se sig själv i golvet. Vi gick vidare upp för en lång trappa. Jag öppnade varenda dörr ihopp om att hitta sovrummet. Jag öppnade den sista dörren sakta. Inne i sovrummet så stog det en enorm säng i mitten utav rummet. Rummet var inrett i mörka färger. Trägolvet var mörkbrunt mer mot det svarta hållet. Väggarna var vinröda och hade några tavlor upphängda vilket gjorde rummet mysigare. Det fanns även en dörr ut som ledde till en liten balkong. På balkongen så stog det två små vita stolar och ett litet bord. Perfekt om man vill bara ta lite luft så kan man bara sitta ute där och andas. Jag gick in till sovrummet och fortsatte min rundtur. Jag öppnade en dörr och såg att det var en stor walk-in closet. Mina ögon blev allt större när jag såg hur stort utrymme det verkligen var och om vi skulle köpa det här huset så skulle det vara perfekt för oss. Men endå så vill jag inte flytta ifrån min lägenhet. Mamma hade lagt ner så mycket tid och pengar för att fixa den perfekta lägenheten. Om någon nu skulle köpa lägenheten så skulle det få bli Jay, eftersom att hon är den som står närmast oss. Men endå lämna Doncaster och flytta till London? Det är ett väldigt stort steg. Men endå. Det är nog bäst för vår lilla bebis. Jag kände ett par starka armar omkring min midja. Ett stort leende kom fram på mina läppar.
" Do you like it?" Viskade Louis i mitt öra.
" I love it." Svarade jag och vände mig om så vi stog ansikte mot ansikte.
" Guess what?" Sa han med ett sneeky leende.
" What?"
" Guess."
" I'm to tired." Sa jag och log lite smått.
" The house is ours."
" What?!"
" I'm not kidding with you love. This house and all the furnitures is ours now." Sa han och log ännu större.
Jag kramade hårt om han och kände en viss lycka men endå så ville jag verkligen inte lämna Doncaster. Mitt hem. Nej Sofie sluta tänk om det nu.
Jag kollade upp mot honom och våra läppar möttes.
" Hey lovebirds. I'm hungry. Let's go and eat." Sa Kimberly vilket fick oss två att börja skratta.
Vi tog varandra i händerna och gick ut till bilen som stog parkerad en bit längre bort från huset. Några papparazi fotogarfer hade fått syn på oss och hade samlats runt bilen. Jag tog snabbt tag i Kims hand och vi satte oss i bilen.
" God. Is it like this every day?" Frågade Kim när vi kommit bort från dom.
" Not every day. But you get used to it." Sa Louis och åkte in mot stan.
" Aren't we going home?" Frågade jag.
" No we have to eat first." Sa han och kollade mot mig och log.
Vi åkte en bra bit innan han äntligen hittade en parkering. Såklart så kom det fram papparazin till oss igen. Kamerorna rakt upp i ansiktet på mig. Jag skyndade mig snabbt mot Louis och tog tag i hans hand. Kim gick en liten bit bakom oss eftersom hon inte gillar att stå i centrum så värst mycket.
" Where shall we eat?" Frågade jag och stannade in lite så att Kim kom ifatt oss.
Hon var fast bakom två kameramän. Jag gick bestämt fram till henne och tog tag i hennes hand innan jag gick till Lou och tog tag i hans hand.
" Nandos." Sa Kim nöjt.
" Then nandos it is." Sa Louis och vi riktade våra steg mot nandos.
När vi kom in till nandos så var det inte så mycket folk som vi hade trott att det skulle vara. Vi beställde våran mat och några minuter efter så kom maten. Några fans hade kommit fram till oss och vi ställde såklart upp och var med på kort och gav dom våra autografer. Även Kim fick skriva sin autograf vilket hon inte var beredd på.
" That was sooo cool." Sa Kim och såg mer än nöjd ut.
Vi bara skrattade åt henne och såg hur allt mer och mer folk hade samlats utanför dörrarna. Louis såg det också och reste sig upp och gick till en personal. Efter en liten stund så kom han tillbaks.
" I know where we can go." Sa han och sträckte ut sin hand till mig.
Jag kollade först mot Kim och hon visade att hon var klar. Jag tog tag i Louis hand och vi gick ut bakvägen där det inte var några fans eller papparazis vilket var skönt. Vi gick tillbaks till bilen och kunde åka därifrån på en gång. Jag lutade mig tillbaks och somnade till.
Inte det längsta eller det bästa. Men har ett prov som jag sitter och pluggar på för fullt just nu. Har provet imorgon sen så har jag två prov nästa vecka också. Fullt med prov känns det som nu :( Men ville ge er ett kapitel. Nu ska jag bege mig in till pluggandes värld. Usch vad tråkigt det lät! :/ Aja hope you liked it! :)x