Senaste:
Jag stannar utanför det stora huset som alltid har alla lampor på. Jag knackar på dörren och bara någar sekunder efter så öppnas dörren. Jag slänger mig i mormors famn och låter tårarna rinna.
Minst tre kommentarer för nästa kapitel! Här har ni kapitlet så hope you liked it! :)x
" Honey what happend?" Frågar hon och kramar om mig hårdare.
Jag försöker prata men det går inte. Tårarna hindrar mig från att få fram ord. Vi går sakta in till köket där morfar sitter och kollar i dagstidningen.
" Sweetheart what happend? Has dad beat you again?" Frågar han och reser sig upp.
" No..It's Liam." Säger jag och faller ihop till golvet.
Jag slår upp ögonen och ser att jag ligger i mormor och morfars säng. Jag sätter mig upp och placerar försiktigt mina fötter på det kalla golvet. Klockan visar att den är fem över elva. Jag gäspar högt och går med långsamma steg nerför trappan. Inne i köket sitter mormor och pratar i telefonen och i vardagsrummet så sitter morfar och kollar på fotboll. Jag sätter mig ner bredvid honom och kollar på mina kläder. Gårdagens kläder är fortfarande på.
" You slept for a long time." Säger morfar och lägger armen omkring mig.
" I was tired." Svarar jag och lutar mig mot hans axel.
" You were pretty upset last night." Säger han vilket får mig att minnas vad som hände igår.
Ögonen blir tårfyllda, en ensam tår rinner nerför kinden som jag fort torkar bort med handen och kommer på att jag ska möta Niall vid skolan vid två. Bara inte Liam är med.
Jag reser mig upp från soffan och går snabbt upp för trappan. Min mobil ligger på golvet och vibrerar förfullt. Jag skyndar mig snabbt ner på golvet och hinner inte se vilken det är innan jag svarar.
" Yeah?" Säger jag och andas ut.
" Mia. Finally you picked up."
Jag stelnar till och vet inte alls vad jag ska säga.
" Bye." Säger jag snabbt och lägger på.
Jag slänger mobilen långt ifrån mig och känner hur tårarna rinner nerför kinderna. Dörren öppnas och in kommer en orolig mormor.
" Honey." Säger hon tröstande och sätter sig ner bredvid mig.
Jag slänger mig i hennes famn och låter tårarna strömma nerför kinderna.
" I know it's hard for you right now but you have to stay strong."
" How?"
" It's only you that know it. You have to found that one little thing that can keep you happy and let you free from all your feelings. All the sorrow and pain. Listen to your heart." Säger hon och kramar om mig hårdare.
" I love you grandma." Säger jag och tårarna rinner kraftigt nu.
" I talked to your mom and she wants you to get back home..."
" No please no."
" Let me finish." Säger hon och lutar sig bak mot sängen.
" I told her that you're staying here as long as you want to."
" Thank you so much grandma."
Vi sitter på golvet ett bra tag innan jag äntligen samlat ihop mig.
" Don't stay out to long." Säger morfar och kramar om mig.
" I won't I promise that. I have to pick up some clothes at the house aswell."
" I can do that." Säger mormor och omfamnar mig i en varm kram.
" Thank you. See you later." Säger jag och stänger dörren bakom mig.
Vägen till skolan är inte så lång från mormor och morfar. Kanske tio minuter att gå? Jag sätter i mitt headset och låter musiken tala.
Jag stannar till och märker att jag kommit fram till skolan. Ingen Niall syns till heller. Jag tar upp min mobil och kollar på klockan. Tjugo över två. Vi skulle mötas två. Kanske ville han inte komma endå. Han har säkert fått reda på vad som hänt mellan mig och Liam.
" Mia!"
Jag kollar bak och ser Niall komma gåendes och bredvid honom går Liam och Miranda. Den här dagen kommer bli lång.
Jag går sakta fram till Niall och kramar om honom. Liam försöker krama om mig men jag backar undan. Han rycker på axlarna och ställer sig bredvid Miranda.
" So what shall we do now?" Frågar Niall.
" Talk or something?" Svarar Liam och försöker få ögonkontakt med mig.
" Sure. Let's go to that bench over there." Säger Niall och går snabbt iväg till bänken.
Niall sätter sig ner och efter honom kommer Liam och efter honom så sätter sig Miranda ner och tar tag i Liams hand. Det sticker till i mitt hjärta. Ögonen blir tårfyllda och den stora klumpen i halsen kommer tillbaks. Jag försöker svälja bort den vilket lyckades den här gången.
" Mia? Is there something wrong?" Frågar Niall och reser sig upp.
" What? Oh..no." Svarar jag och ler.
" I swear it looked like you were crying."
" Well I wasn't." Säger jag.
Han kollar på mig med den blicken som får mig att brista. Nu bryr jag mig inte om att Liam sitter bakom honom och ser att jag totalt bryter ihop eller att hans "ex" sitter bredvid honom. Niall kramar om mig hårdare och släpper mig sedan efter ett tag. Han kollar mig rakt i ögonen och det betyder att jag måste berätta för honom om vad som hänt.
" Not here." Säger jag och tar tag i hans hand och går iväg.
Liams perspektiv:
" Why did she burst in to tears?" Frågar Miranda och placerar sin hand ovanpå min.
" I don't know." Svarar jag fast jag egentligen vet.
Jag krossa hennes hjärta. Jag som lovade henne att aldrig göra det så kommer Miranda och förstör precis allting mellan oss. Hur kunde du Liam? Hur kunde jag?
" So you and Mia are done?"
" I guess." Svara jag med en klump i halsen.
" Good because you're mine now." Säger hon och kramar om mig.
Jag kollar upp på henne och ler svagt innan jag kysser henne passionerat.
Minst tre kommentarer för nästa kapitel! Här har ni kapitlet så hope you liked it! :)x
Dumma dumma dumma Liam och Miranda :( elakkkt!! Bläää nu får det vara glada stunder i detta men först får Liam lösa allting! Elakkka Liam :(((<3333333333