Moments- Kapitel 21

publicerat i Moments(avslutad);
Senaste:
Jag springer snabbt ut till bilen och kör mot stan. Tårarna rinner hela tiden nerför kinderna. Vart ska jag ta vägen nu då? Jag kan inte åka hem till mormor för där är mamma. Meg är en idiot och Niall är väl med henne. Eller så är han ensam. Vem vet? Jag stannar till på pakeringen och ser Zayn sitta på en bänk och kollar upp. Ett litet leende smyger fram på mina läppar. Jag går fram till honom och försöker hålla tårarna inne.
" What is going on Mia?" Frågar han oroligt och kramar om mig.
" I'm tired of everything." Svarar jag lågt. " I'm just so tired of everything."

 Tumblr_mdl9hpa4m91rf5gl1o1_500_large
Liams perspektiv:
Tårarna rinner. Det går inte att få ett stopp på dom. Hur mycket jag än försöker så går det inte att hindra dom från att rinna. Jag sätter mig ner i soffan och tar upp mobilen och ringer Niall.
" Hi buddie." Säger han glatt.
" Can you come over?"
" Of course man. I'll be there in ten."
" Thanks."
Jag knappar in Mias nummer och tvekar först. Hon skulle endå inte svara mig, jag har skrämt upp henne rejält. Hon vill vara ensam ett tag så varför ska jag störa för? Jag tröck ner hennes nummer och lägger mig ner i soffan med blandade känslor.Ilska, sorg, besviken. Så mycket tankar åker omkring i huvudet. Varför förstörde jag vår fina lilla stund vi hade? Varför är jag en sådan stor idiot och frågar om hon och Zayn har hållt på med varandra? Varför? Varför? Varför? Jag sätter mig långsamt upp i soffan och hör att det knackar på dörren.
" Come in." Säger jag lågt och hör dörren öppnas. Några sekunder efter kommer Niall in med en stor påse i ena handen och en annan påse i den andra handen.
" What is that?" Frågade jag och torkar bort tårarna.
" I thought I could try to cheer you up. So I have some snacks and video games. And in my other bag I have my pillow and toothbrush and you know." Svarar han och startar tv:en. Det är det bästa med Niall han pratar inte så mycket om det som hänt utan han försöker bara få en att glömma det som hänt. Att man får tänka på något annat. Det är så skönt. 
" Don't cry anymore Liam." Säger Niall och kramar om mig.
" I'm gonna try. But you're the one who's going to cry when I beat you in fifa." Svarar jag och tar upp en kontroll.
" Game on." Svarar han och startar spelet.
Mias perspektiv:
" So that's basically what happend." Säger jag lågt och pustar ut.
" So he acctually yelled you out for that?" Frågar han och sätter sig närmre mig.
" Yeah, kinda." Svarar jag och tar upp mobilen. Inget sms från honom. Inte ens ett samtal.
" But wait. Why did Meg told him that? I thought she was your best friend?"
" That's what I thought to." 
" Anyways. We've been here for a long time now. Should we go somewhere else or?"
" I just have to go home." Säger jag och reser mig upp." Just going to grab somes tuff then we can meet at the playground."
" Sure. Well I'll see you later. Call me when you're done." Svarar han och kramar om mig.
" I will." Jag går med snabba steg till bilen och åker till lägenheten.
Jag tar några djupa andetag och öppnar dörren. Några enstaka ljud hörs från vardagsrummet. Jag hör Nialls skratt och hur Liam skriker " No." Ett litet leende smyger fram på mina läppar. Att höra när dom spelar är det bästa som finns. Bara för att dom alltid blir så sura på varandra om den ena vinner över den andra. Jag vänder mig mot dörren och försöker stänga den så tyst som möjligt. Jag suckar lättnad och knyter sakta av mig mina skor och smyger försiktigt fram till vardagsrummet där jag ställer mig mot en kant så att dom inte skulle se mig.
" So Liam. How do you feel about Mia?"
" Like feelings or?"
" Well duh?"
" I love her so much. I hate it that I am so jealous. I really hate it. I just want her here in my arms. Just hold her and tell her that I am sorry. She's gone through so much and I'm just a idiot against her. Who am I kidding? She deserves someone who is better than me." Säger han och jag hör hur han bryter ihop. Detkänns verkligen i mitt hjärta. Tårarna rinner hastigt nerför kinderna. Jag torkar snabbt bort dom och försöker lyssna mer på dom.
" Well Liam. The only thing I can tell you is that if she doesn't forgive you then I am going to end my friendship with her." Säger Niall.
" But I just want her here right now. I want to fell her warmth. I just miss her so badly." 
Jag tar ett djupt andetag och lägger ner jackan på golvet och ställer mig i dörr öppningen. Jag ser hur Niall försöker trösta Liam. Liam sitter med hans händer begravda i ansiktet och bokstavligt talat skakar. Niall kollar upp och ser förvånad ut när han ser mig. Jag gör en gest åt honom att vara tyst. Han nickar svagt och återgår till att trösta Liam. Jag smyger försiktigt förbi vardagsrummet och lägger in väskan i sovrummet och går sedan tillbaks till vardagsrummet där Niall fortfarande försöker trösta Liam. " Come here." Mimar Niall fram. Jag nickar och går försiktigt fram till soffan och sätter mig ner bredvid Liam. Han rycker till lite och torkar bort några tårar och kollar upp. " I just want her here now." Säger han och snyftar till. 
" Liam. I'm right here." Säger jag.
Han kollar med tårar i sina ögon på mig. 
" God Mia I'm so sorry." Säger han och kramar om mig.
" No, I'm the one who's sorry. Liam I should've known from the start that it was her from the beginning. I love you Liam don't forget that." Svarar jag och känner hur tårarna rinner. Jag kramar om honom hårdare och kollar upp mot Niall som kollar på mig med ett leende.
" I love you Mia." Säger Liam lågt.
" I love you too Liam."

Kommer inte komma upp så många mer delar på denna novell några till. Högst fyra kapitel till sen är denna novell slut. Har påbörjat med nästa novell redan. Första kapitlet är klart och prologen är klar. Men förlåt att delen kommer upp så sent :(
Hope you liked it! :)xx
 

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av Majmona:

Gah! Love it! SKRIV MEEERAAAAA xxxxxx

Svar: Naaw! Tack så mycket! Kommer upp ett nytt kapitel idag! :)Xx
Sofie Strandberg

2:a kommentar, skriven , av Hanna :):

såå bra :)
nej va redan slut... aja längtar till nästa :)

Svar: Tack så mycket :)Det kommer komma upp några till kapitel på denna novell så än är den inte över :)
Sofie Strandberg

Kommentera inlägget här :