Moments- Kapitel 20

publicerat i Moments(avslutad);
Senaste:
" Oh. But you can't stay."
" Why not?"
" Because I have to get up early tomorrow."
" And why?"
" Liam is coming home."
" Oh. Well bye then." Säger han och går förbi mig snabbt.
" Bye." Svarar jag och låser dörren efter honom. Jag går tillbaks in till vardagsrummet och lägger mig ner i soffan.

Jag reser mig sakta upp från soffan och känner hur stel jag verkligen är efter att ha legat på soffan hela natten. Klockan är över elva och dom kommer komma fram till flygplatsen runt tre så jag har gott om tid kvar till att fixa mig. Jag startar duschen och duschar av mig snabbt och går sedan in till sovrummet där jag tar på mig mina svarta jeans, vitt linne och min blåa kofta. Jag sminkar mig snabbt och borstar igenom håret.
Jag bläddrar igenom en skvaller tidning som ligger på köksbordet. Egentligen så är jag inte så förtjust i skvaller tidningar för dom kommer bara på det mesta och sen så är det mest löjligt det dom skriver. Mobilen vibrerar och jag är snabb på att svara.
" Hello?"
" Mia. Can you get to the airport now?"
" Why? It's like two hours left?"
" No questions just get to the airport now."
" Okay. Bye."
 Bilresan till flygplatsen kändes så långtråkig. Liksom varför ska jag dit om dom inte kommer förens klockan tre? It doesn't make any sense at all. Jag går ut ur bilen och suckar lågt och börjar gå in mot flygplatsen. Klockan är halv ett när jag kommer fram och det är folktomt. Jag tar upp min mobil och ser ett nytt sms från Liam.
From Liam:
Sweetie look behind you ;)xx
 
Jag gör som han skrev och ser en mörk gestalt som kommer närmre mig. Ett stort leende sprids på mina läppar. Jag springer så snabbt som jag kan och våra läppar möts i en perfekt kyss.
" I've missed you." Säger jag och några tårar rinner nerför kinderna.
" And I've missed you." Svarar han och kramar om mig.
" But hold on. You were supposed to come three o'clock?"
" Well I missed you way to much so I took a earlier flight home."
" I love you. So we should get back home. I have the car parked outside." Säger jag och går mot utgången. 
Vi sätter oss i bilen och kör hem i en lugn tystnad. 
" So how's school?" Frågar Liam och sätter sig ner i soffan.
" Well...I haven't been in school for like three weeks." Svarar jag och sätter mig ner bredvid honom.
" Why not?!"
" I hate the school. Everyone there is idiots and I'm tired of being laughed out!"
" Babe..You have to finish school it's only a few months left."
" No Liam."
" Mia. Listen to me." Säger han och tar tag i mina händer. " You promised me to go to school and you didn't. School is hard I know that. But it's important for you."
" You're sounding like my mum right now." Säger jag lågt.
" I'm sorry. But it's your choise."
" And I'm not going to school anymore. So what shall we do now?"
" Well I am going out with some friends."
" Are you serious?" Frågar jag och höjer ögonbrynet.
" Yeah, long time ago I did that."
" So you're going to leave me here alone again?"
" You can come with us if you want to."
" No. Please be home tonight with me. Please! I haven't seen you in three weeks please Liam I don't want to be alone." Säger jag och kollar ner mot golvet.
" But I want to go out with them."
Jag suckar lågt och reser mig snabbt upp. När han väl kommer hem så är det enda han bryr sig om är sina kompisar? Jag går med snabba steg in till hallen och knyter på mig mina skor och slänger på mig min tjocka vinterjacka.
" Where are you going?" Frågar Liam och kommer in till hallen.
" Out."
" Why?"
" Why? Your asking me why? Here's the answer. You just care about your friends not me. When you're finally home after three weeks I thought we were going to see movies and just cuddle. But I guess I was wrong." Svarar jag och springer ut med tårarna rinnandes. Jag kan inte få bort tanken på att han bara ska dissa mig för sina kompisar. Jag trodde att han ville umgås med mig men jag har väl fel som vanligt då. Jag vet inte vart jag går men jag måste bara ifrån Liam. Mobilen börjar låta och jag ser att det är ett ökänt nummer. Jag tvekar i början men svarar endå.
" Who's this?" Frågar jag.
" Zayn."
" Oh. Hi Zayn." Säger jag och sätter mig ner på en bänk.
" Is there something wrong? You seem upset?" Frågar han.
" No there's nothing wrong." Svarar jag med ett suck.
" You sure, because it doesn't sound like that."
" Can we meet somewhere?"
" Sure. Meet me at the mall in a hour."
" Okay. I'll see you there." 
" Bye my friend."
" Bye Zayn."
Jag suckar återigen och reser mig upp. Den här dagen ska inte bli förstörd. Jag går med bestämda steg tillbaks till lägenheten. Dörren står uppe och inifrån så hör jag hur saker slängs runt. Jag ser Liam stå inne i vardagsrummet helt förstörd. En lampa ligger nere på golvet och bordet är inte alls där den ska stå. 
" Liam what are you doing?" Frågar jag oroligt och går fram till honom.
" I'm a idiot." Svarar han och tårarna rinner nerför hans kinder.
" No you're not a idiot."
" I am. Stop lying to me!"
" I'm not lying Liam. Look at me." Säger jag och placerar mina händer på hans kinder. Han undviker min blick." Liam. Look at me!" Säger jag allvarligt och hans blick möter min. Hans ögon är röda efter alla tårar.
" Why are you doing this?" Frågar jag försiktigt.
" Because I'm a idiot. And you were lying to me."
" Why are you keep telling me that I am lying to you?"
" Meg just called. Explain to me why are you spending time with Zayn?" Frågar han och hans röst håller på att spricka.
" He is my friend Liam. Nothing more."
" But you didn't like him."
" He was the only one there for me when I was all alone Liam. I love you not him."
" Then why did you kiss him?"
" What?! We didn't kissed!"
" Stop lying!" Säger han argt.
" Fine don't believe me but we didn't kiss." Säger jag och går in till sovrummet. Jag tar upp en väska och börjar lägga ner kläder där i och tandborste, tandkräm och nödvändiga saker.
" Please don't leave me Mia."
Jag kollar mot dörröppningen där Liam står och skakar pågrund av alla tårar som fällts.
" I have to." Svarar jag lågt och går förbi honom.
" But where are you going?"
" I don't know. I just have to be alone for awhile."
" I love you Mia. I'm so sorry for everything." Säger han och försöker krama om mig.
" Liam don't make this any harder. I just want to be alone. I love you Liam okay?"
" I love you too." Svarar han och faller ihop på marken.
" Are you okay?" Frågar jag oroligt.
" Just go." Säger han lågt.
" Liam.."
" I said go!"
Jag springer snabbt ut till bilen och kör mot stan. Tårarna rinner hela tiden nerför kinderna. Vart ska jag ta vägen nu då? Jag kan inte åka hem till mormor för där är mamma. Meg är en idiot och Niall är väl med henne. Eller så är han ensam. Vem vet? Jag stannar till på pakeringen och ser Zayn sitta på en bänk och kollar upp. Ett litet leende smyger fram på mina läppar. Jag går fram till honom och försöker hålla tårarna inne.
" What is going on Mia?" Frågar han oroligt och kramar om mig.
" I'm tired of everything." Svarar jag lågt. " I'm just so tired of everything."

Ska bli bättre på uppdateringen nu jag LOVAR det! Skulle vara jätte gulligt om ni slänger in någon liten kommentar eller något sånt. Blir verkligen jätte glad av det! Men ja här har ni del 20.
Hope you liked it! :)x

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av Saga:

Sjukt bra!!<3

2:a kommentar, skriven , av Majmona:

Omg så bra! :) Förlåt att jag inte skrivit på alla kapitel, skolan tar sån himla tid! xxx

Kommentera inlägget här :