- Thank you my love
- No problem. So i want to ask you something
- What?
- It´s about you and Jessica.
- No Harry i don´t want to talk about it please
- No we have to!
- It´s like this i dont want to talk with her and she dosent want to talk with me either so thats it
- Just asking, sa Harry och lutade sig tillbaks
- Harry you know that i love you no matter what.
- I love you too Julia
- Harry you have to meet my parents while were in Sweden
- I would love that, sa Harry och kollade på mig och log
- Yeeeey!
Jag blev gladare och gladare för nu skulle jag få träffa mina kompisar och slippa se Jessica på ett bra tag.
Julias perspektiv:
Vi landade i Sverige och jag fick lov att väcka Harry och Liam som hade somnat under resan. Vi gick ut och möttes av massa fans som stog och väntade på killarna. Jag gick närmare Harry och han tog tag mig i handen och vi hämtade våra väskor och dom stannade till vid några fans och tog kort och skrev några autografer. Efter ett tag ropade Paul på dom att dom skulle komma.
Vi gick in i en svart bil och körde mot hotellet vi skulle bo på i 4 dagar innan vi skulle åka vidare till Paris.
Vi kom fram till hotellet där var de också fans utanför.
- How do they find us? kollade Zayn chockat på alla som stog och väntade
- I dont know but we can take another way, svarade jag
Vi tog bakvägen till hotellet och gick in vi hittade våra rum jag och Harry fick ett eget rum. Jag böt om eftersom jag bar ahade på mig mjukisbyxor och stor tröja så var lika bra att byta.
Jag borstade håret lite snabbt. Och jag bestämde för att gå ut på stan och kolla lite.
Resten av gänget var nere i spelhallen så jag gick dit och sa till dom vart jag skulle.
- I can come with you if you want to?
- No Harry you dont have to you guys have some fun im just going for some shopping i promise i be right back
- Okey but i call you, sa Harry
Alltid så skyddande det var det perfekta med han. Jag gick ut där alla fansen var och jag hade helt glömt bort det så dom kom fram till mig på en gång. Eller ja dom gick inte utan dom hoppade på en. Jag tappade balansen och ramlade så typiskt mig. Jag försökte ta mig upp vilket gick bra.
- Visst är du tillsammans med Harry?
- Ja det är jag
- Åååå kan vi ta ett kort med dig? SNÄLLA SNÄLLA!
- Haha okej då men sen måste jag gå.
Jag tog några kort sedan tackade jag och gick iväg jag kände hur det vibrerade i handen. Det var från Harry.
" hi i saw you outside hope your okey? anyways i miss you! <3" " dont worry im fine im at the city now and i be back home in a few minutes i promise you that! i miss u too!<3"
Jag gick in till gina tricot där jag hittade på ett par skjorts sen hittade jag även på ett jättesnyggt linne som jag köte. Jag hade vart nere vid stan vid en timme så jag bestämmde mig för att gå tillbaks jag saknade ju Harry.
När jag kom tillbaks så var killarna ute och tog kort med fansen. Jag vinkade till dom och Harry sprang fram till mig och kramade om mig. Jag fick en lätt kyss på munnen och kände den där stöten som alltid kommer.
- I just want to tell you that your mum and dad is here and that i love you.
- What are you kidding with me?! and i love you to
- No im not kidding there at the lobby right now and waiting for you.
Jag tog Harry i handen och gick snabbt in. Helt riktigt där stog dom jag släppte allt jag hade i mina händer och sprang fram till dom. Vi stog och kramades hur länge som helst och jag började gråta för att jag hade saknat dom så mycket och för att jag aldrig hörde av mig.
- Gumman vi har saknat dig så mycket! sa pappa och pussade mig på pannan.
- Jag har saknat er också, snyftade jag
- Men lilla gumman gråter du? sa mamma och kollade på mig
- Ja men jag har saknat er så mycket och jag och Jessica har bråkat rejält och jag har inte hört av mig och jag har legat på sjukhus två gånger och jag hörde inte av mig en endaste gång
Dom kollade på mig allvarligt. Men kollade upp mot Harry som stog och kollade på oss.
- Vem är det där därborta då?
- Min pojkvän Harry. Harry get over here
- Mum,dad this is Harry. Harry this is my mum Hanna and my dad Henrik
- Hello nice to meet you, sa pappa
- Nice to meet you to both of you.
- So Harry can we talk in private? fråga pappa och kollade på Harry.
- Haha okey
Dom gick bort och jag och mamma gick och satt oss ner.
- Så berätta allt nu först med sjukhus saken berätta det för mig.
- Okej den första gången så var det för att jag fick min astma attack och jag ramlade ihop sen så var det en gång när mitt ex kom och misshandlade mig jag låg i koma i tre dagar.
- Men usch gumman då det känns som att du ska va här hemma ett bra tag tycker jag.
- Men jag vill inte jag vill va med Harry och vi bor i London och vi är ute på turne nu och jag vill vara med dom.
- Men nu när du gått igenom så mycket saker är det inte bättre du är här då?
- NEJ! jag märkte inte ens att jag skrek men jag blev så arg.
- Du får åka tillbaks med Harry när du känner dig redo jag vill inte släppa dig en.
- Du kan fan inte göra så mot mig, skrek jag och kände hur tårarna började rinna.
- Du det är bestämt nu du ska ingenstans!
Harry och pappa kom tillbaks och jag stog inte ut längre med att sitta vid mamma utan jag sprang raka vägen till mitt och Harrys rum och stängde och slängde mig på sängen och bara grät. Jag hörde hur dörren öppnades och in kommer Harry.
- Honey whats wrong?
- My mum i cant come with you guys with the rest of the tour she forced me to stay here in Sweden but i dont want to but ihave to and when im ready i can go home, jag började grina ännu mer
- That cant be true you must be kidding with me? kollade Harry påp meig ledsamt
- No i promise you im gonna miss you so much.
- Im gonna miss you too Julia!
Vi låg i sängen och kramades om.
Jag ville verkligen inte att dom 4 dagarna skulle gå snabbt men som den oturen jag har så kom dagen dom skulle åka vidare. Jag följde med dom till flygplatsen och tog farväl av alla men när det kom till Harry så stog vi och kramaes i tio minuter men ville inte släppa han till slut tvingades han att gå. Vi kysste varandra hejdå. Direkt när han gick började jag gråta igen. Jag åkte hem till huset där jag bodde förut och jag saknade inte det ett dugg. Jag gick raka vägen in i mitt rum och låg där i flera timmar och bara grät. Jag tog upp datorn och loggade in på twitter och skrev " i never realised that it would hurt so much to miss someone. I love you Harry and i miss you so much! xx" det tog mer än 5 minuter innan Harry hade twittrat " i miss Julia so much its so empty without her i miss her smile her laugh i just miss her! Julia i love you! xx"
Ni får kapitel 10 idag istället bara för att jag är så snäll ;)
nejmen nu får ni kommentera också vad ni tycker lovar att det kommer ett långt kapitel imorgon!