.

Taxin stannade utanför min lägenhet. Jag hade sett på hennes twitter att hon ville vara ifred ett tag. Nu så har jag tid på mig för att hon ska tro på mig också. Jag ska visa henne bilden och säga att allting är Emmas fel. Hon kommer säkert tro att hon kommer undan det här enkelt. Men där tror hon helt fel. Jag satt mig ner i sängen och tog fram datorn och satt igång den. Jag tänkte ha en twitcam för alla fans och berätta om varför jag lämnade USA. Jag loggade in på twitter och en stund efter så startade jag min twitcam. Jag satt tyst ett tag och såg att det blev allt fler och fler som kollade. Jag hoppades verkligen att Caroline var en av dom. Jag började prata lite smått innan jag tog ett djupt andetag och skickade iväg ett sms till Caroline. 

Mobilen vibrerade till. Jag satt mig upp i sängen och tog upp min mobil som hade ramlat ner från nattduksbordet. Klockan var ungefär nio på morgonen. Ett nytt sms från Niall. Jag öppnade upp det och där stog det.

Jag la ner mobilen och tänkte efter en liten stund innan jag tog upp min dator och gick in på twitter. Mina mentions var överfulla som vanligt. Men nu var det många som undrat vad som har hänt. Jag kollade Nialls profil och såg att han hade twitcam. Ska jag verkligen kolla? Tänk om han har den där tjejen där med sig? Jag funderade ett bra tag innan jag tröck på länken och där såg jag han. Han satt hemma i sin lägenhet. Va? Han ska ju åka hem från Amerika om tre veckor. Och han åker hem? Jag såg på han att han var ledsen. Han började berätta om varför han åkte hem till London igen.

" Okay guys so i´m so sorry i left America but one thing happend and i just have to go home. And Caroline if you see this. I´m so sorry but that picture it wasn´t me. It was photoshopped. But i rather say this to you later today. If you want to?"

Han vill verkligen ha mig tillbaks. Men att någon tycker det är så roligt att photoshoppa en bild det förstår jag dock inte. 

" Meet me at the school at 7 o´clock. And yes today!" Jag tröck på skicka och då såg han det på en gång och log.

Jag stängde genast av datorn och tänkte över om det verkligen var en bra idé. Han hade trots allt krossat mitt hjärta vilket han lovade att han inte skulle göra. Min dörr öppnades och in kommer en nyvaken Alice. När hon såg mig så vart hon helt till sig. Hon sprang fram till mig och jag kramade om henne hårt. En stund efter så kommer mamma frågandes in. När hon såg mig så log hon lite innan hon gick iväg sen igen.

" Why are you home now?" Frågade hon och satt sig i mitt knä.

" Well something just happend and i missed you so much. So i wanted to go home."

" I´ve missed you too."

" So want to eat breakfast?"

" Yees." Sa hon och sprang iväg.

Jag reste mig upp och kollade ut genom fönstret. Snö. Roligt. Jag hatar verkligen vintern. Usch för det. Just ja nu när jag är tillbaks så ska jag säkert till skolan. Hoppas verkligen inte det. Orkar inte med skolan längre. Men mamma kommer väl säkert tvinga iväg mig. Jag gick in till köket och hällde i flingor och mjölk i en skål. Jag satt mig ner vid köksbordet och började äta.

" So honey. Why are you home already?" Frågade mamma och satt sig ner bredvid mig.

" I was just missing you guys."

" There is something wrong."

" Well i don´t want to talk about it. Not now. Maybe later."

" Okay. But i just wanted to let you know that me and Alice are going to Sweden and visit some old friends."

" Oh really?"

" Yeah but do you want to come with us?"

" No i rather stay here. But thanks for asking."

" Just so you know we´re going to a hotel today so we don´t have to rush tomorrow."

" Okay. I have to go." Sa jag och reste mig upp och sprang in till mitt sovrum.

Jag la mig ner i sängen och tårarna rann. Jag vet inte varför jag helt plötsligt bara började gråta helt sådär. Säkert för att jag saknade både pappa och killarna. Men jag ska endå träffa Niall ikväll och det kan ju sluta hur som helst. Jag kan gå därifrån med honom eller så kan jag gå där ifrån förkrossad. Det kan helt enkelt gå hur som helst. 

Klockan var nu tio och jag stog i duschen. Mamma och Alice hade åkt för ett tag sedan till hotellet dom skulle bo på. Så nu var jag helt ensam hemma. Jag klev ut ur duschen och gick direkt in till mitt rum och tog på mig jeans och en vit kofta över. Jag lät mitt hår vara som det var och sminket struntade jag totalt i. Klockan var bara halv elva och jag hade ingenting att göra. I nästan sju timmar. Jag satt mig ner i sängen och startade igång datorn igen. 

 

Timmarna gick och nu var det dags att gå iväg till skolan och träffa Niall. Visst jag var nervös men det var något som behövdes att göras. Jag kom fram till skolan och såg en gestalt vilket förmodligen var Niall. Jag gick närmre och då såg jag att det var han. Jag tog ett djupt andetag innan jag gick fram till honom.