

"Hi diary. Today I am happy. You want to know why? Because my head doesn't hurt today and it feels so good. Maybe I have a chance to get well? Who knows? Anyways today it's only two weeks left for christmas and I'm so exited. All the presents you get and the food. The food is just amazing. I love it. Sometimes my life can be pretty good. Today I am wearing my sweater with the american flag on it and my black skinny jeans. It's so comfy. But now I can't write anymore I have to go to my work now. Bye bye diary."
Jag stängde igen dagboken och rusade in till hallen och slängde på mig mina ytterkläder. Jag måste vara på jobbet om en kvart och det tar en kvart för mig att gå igenom denna tjocka snö till jobbet. Jobbigt läge. Jag vet. Men vad gör man inte när man glömt bort tiden? Jag skakade av mig tanken och gick igenom den tunga snön. Klockan närmade sig nio när jag gick in för den stora dörren som ledde direkt in till receptionen där Hannah satt och skrev förfullt på sin dator. Jag hejade glatt på henne och gick vidare in till mitt kontor där min chef Jeffrey satt.
" Hi." Sa jag vänligt och hängde av mig min jacka.
" You're three minutes late." Svarade han surt.
" I'm sorry."
" It's okay. Today you're going to interview some people on the radio. First Cher Lloyd is coming and then it is a boy band."
" When is Cher coming?" Frågade jag och startade igång min dator.
" At 10. So in a hour, you have time to prepare everything."
" Okay and the boy band?"
" THey will be coming here around twelve o'clock."
" But then I have my lunch?"
" Take a lunch earlier today then."
" But I have to eat with Hannah. We always eat luch together."
" No your lunch time is at eleven o'clock today. No more buts." Sa han och gick ut ur kontoret.
Jag suckade högt och började med pappersarbetet som skulle göras innan jag skulle iväg in till studion.
En timme senare:
Jag tryckte på en knapp och vi var i sänding.
" You just heard What makes you beautiful by One Direction here on The Hits radio. And now we have a special guest here with us today this lovely day. It's...Cher Lloyd!" Sa jag och log stort mot henne.
" Hi." Sa hon glatt.
" So how are you?"
" I'm fine thank you. How are you my lovely friend?" Frågade hon tillbaks.
" I'm great, thanks for asking. So how does it feel now two years later after the X-Factor to be going around in the world? For example America. How is the reactions when you get there? Is it like alot of fans and papparazis there?"
" Alot of questions at once." Skrattade hon." But it feels great, you know this is what I've been dreaming of for so long and now I can inspire other people to believe in themself. And yes when I'm in America the reactions are massive. So many fans all over America. Its amazing. And of course the papparazis are after me but I don't care. I love my job and that's all that matters."
" That's a great answer."
" I try my best. I have one question for you."
" Go ahead." Sa jag med ett leende.
" Okay. What did you wanted to be when you grew up? And what is your dream job? Like would you want to job here or do you have a dream job?"
" Uhm...when I grew up I wanted to beeee...a princess. Like who doesn't want to be it." Skrattade jag." I love my job and it's my dream job but if I have to choose then I have to say that it has to be a singer. I love to sing. But as I said I love my job so I'm happy."
" That was a great answer aswell."
" Thank you. And thank you for being here today and I hope we'll see each other again."
" Thank you for having me and of course we'll see each other again." Sa hon och log varmt. Jag tröck på en knapp och en låt spelades upp. Jag tog av mig mina hörlurar och lämnade studion tätt bakom Cher. Hon gick med några vakter och försvann snabbt ur min synhåll. Ett svagt suck for ur min mun när jag stängde dörren och satte mig ner på stolen och plockade snabbt upp mobilen. Jag knappade in ett sms till Hannah och det dröjde inte länge tills dörren öppnades.
" Ready for lunch?" Frågade hon glatt och tog ner min jacka.
" I'm starving." Svarade jag och tog emot jackan.
" Great. Let's go I know the perfect place!"
Vi gick snabbt igenom den tjocka snön och kom fram till ett litet fik. Fiket var inrett i mörka färger. Väggarna var väldigt röda. Inte ljusa utan mörka. Det var ljus tända lite överallt. Helt perfekt ställe. Vi gick fram till kassan och vi beställde varsin macka och varm choklad till.
" So how are you?" Frågade Hannah och hängde av sig sin jacka.
" I'm good today. My head doesn't hurt at all today. And I'm happy. How about you?"
" I'm fine, thanks for asking."
" So are you busy today?"
" At work?" Frågade jag.
" Yes."
" I have one more interview today and then I can go home."
" You want to do something then after that or are you busy?"
" I have to clean my apartment but I can call you then."
" Great. Oh look our food is coming now." Sa hon och log nöjt.
Jag kollade upp och såg servitören komma med två stora tallrikar där våra mackor låg fint placerade.
" It's massive." Sa jag. Hon skrattade.
" So what interview is it?"
" I'm going to interview a boy band."
" Do you know what boy band it is?"
" Nope. He didn't tell me."
" Okay."
" Are you done yet Alice?" Frågade Hannah och torkade sig runt munnen.
" Yes. Let's go back to the studio." Log jag.
What if it like One Direction or The Wanted?"
" I hope it's One Direction. Not The Wanted."
" You dont like them?"
" Not that much no."
" Oh.."
" Do you?" Frågade jag och stannade utanför dörren.
" I just like one song."
" Okay. Well I'll see you later." Sa jag och kramade om henne och gick sedan in till studion där bandet redan satt.
" Hello." Sa jag och satte mig ner på stolen.
Första kapitlet på denna novell! Hoppas ni kommer gilla den ska försöka skriva så ofta jag kan!