.

Jag knackade på dörren några gånger. Inget svar. Jag försökte en gång till att knacka men den här gången lite hårdare. Jag hörde fotsteg som kom mot dörren. Äntligen. En ledsen Ashley öppnade dörren och gick sedan iväg. Jag välkomnade in mig själv och tog av mig mina ytterkläder och letade reda på Ashley. Jag hörde hennes snyftningar och såg sedan att hon låg i sin säng.

" Ashley." Sa jag försiktigt.

" What have i done?" Utbrast hon och tårarna strömmade ner för hennes kinder.

Jag svarade inte utan satt mig ner i sängen och strök henne långsamt på ryggen.

" I don't have anyone. No one love me just because i'm so ugly." Snyftade hon fram.

" It´s not true Ashley. You're so beautiful and he is such jerk. I promise you that. You can find someone that is better for you and the baby." Sa jag tröstande.

Hon la sig ner i mitt knä och fortsatte att gråta.

" It's not true. The papparazis are going to find out that i'm pregnant and they are going to do it to a big thing."

" Don't care about them. You're perfect Ashley. By the way how did it go with X-Factor?"

" Haven't you watched it?"

" No. I forgot it."

" Oh but i didn't win. I came in fourth place."

" But that is so much better than me."

" But you're more famous then me."

" Ashley that's not the point. The point is that you're still you and no one should ever bring you down."

" But don't you see all the hate that i get? It's to much now that my boyfriend broke up with me and that i´m pregnant. I can't take this anymore."

" Ashley.."

" What?"

" Don't care about them. They are just jealous of your life. I'm so used by all the hate that i get every day and it´s the same with the boys. They also get hate every day. Trust me no one wants hate but no matter what we do we get hate. So don't care about them."

" You do know that you're my best friend?" Sa Ashley och kollade upp mot mig.

" I know that and you're my best friend. Feeling any better now?"

" Yes. But i don't know if i should keep the baby."

" You should keep it. I think that you´re going to be a awesome mum."

" You really think that?"

" Well yeah i do."

" Thank you. You know what i will do now?"

" What?"

" Sleep. I'm so tired you can stay if you want to."

" I think i'm going home. But just call me."

" I will."

" Promise me that?"

" I promise that. Bye Sofie."

Jag gick ut till hallen och klädde på mig och gick sedan ut till kylan igen. 

En kvart senare så såg jag äntligen skymten utav lägenheten. Jag började gå lite snabbare och tillslut så kunde jag gå in. Jag öppnade dörren och klev upp för alla trapporna. Jag hörde flera skratt som kom inifrån lägenheten. Vilket gjorde mig glad. Jag tog av mig mina skor och hängde av mig jackan innan jag gick in till köket där dom helt plötsligt blev helt tysta. Louis reste sig upp och log stort mot mig.

" What is it?" Frågade jag och kollade frågandes på Louis.

" So there is one thing i have to tell you." Sa han och log ännu större.

Jag kollade mot tjejerna som också log stort.

" Louis what is it? Tell me right now." 

Han log ännu en gång innan han tog ett stort andetag och ställde sig ner på knä. Han tog tag i min hand och kollade upp mot mig. Jag log stort åt han.

" Sofie. I love you more than words can describe. We've been through so much. I will always protect you. I love you to the moon and back. So Sofie will you marry me?" Sa han och tog fram en ask som han öppnade och i där låg världens finaste ring.

Några tårar rann nerför kinderna. Lyckorus genom hela min kropp. Hela jag stog där och log som ett fån.

" Yes." Sa jag och kramade om han hårt.

Han log stort och satte på ringen på mitt ring finger. Jag beundrade ringen och kramade sedan om Louis igen. 

" I love you so much Louis." Sa jag och våra läppar möttes.

" And i love you too." Sa han och kysste mig igen.

" Eeuw." Hörde jag både Daisy och Phoebe säga.

Jag log lite och gick sedan fram till dom och började kittla dom vilket ledde till att dom skrattade och försökte smita. 

" Can i talk to you Sofie for a minute?" Frågade Jay och log.

" Of course." Svarade jag.

Vi gick in till vardagsrummet och satte oss ner i soffan.

" I just wanted to say that i always liked you. And i wanna come with you and pick out the perfect dress."

" Of course you can come with me. You're like the expert." Sa jag och log.

" Yeey. And i think the girls want to come with us to."

" That's not a problem."

" You're such a nice girl Sofie." Sa hon och kramade om mig.

" And you're such a perfect mum to them."

Hon log till svars och vi reste oss sedan upp och gick in till köket där det stog fika uppdukat. Jag placerade mig mellan Daisy och Phoebe eftersom dom nästan bråkade om vem jag skulle sitta bredvid så det blev bäst så. Jag tog en bulle och satt och log stort för mig själv. Tänk att jag ska gifta mig med Louis. Efter allting som hänt så har vi hållt ihop.