.

Jag kollade upp lika fort. Nu var tydligen killarna klara. Jag reste mig trött upp.

" How many interviews left?" Frågade jag.

" Six." Sa Liam och log.

Vi gick ut till bilen och så fort jag satt mig ner så lutade jag mig tillbaks och somnade. 

---

Jag vaknade upp av ett ryck. Tydligen så hade jag ramlat ur. Ur ja vadå? Jag kollade frågandes omkring mig och såg att jag fortfarande var i bilen. Snällt av dom att få låta mig få sova fast bilen kanske inte är det bästa stället. Jag reste mig upp och satt mig på min plats. Solen hade gått i moln och det såg ut att bli regn ute. Jag kollade på klockan och den var kvart över tre. Jag måste ha sovit riktigt länge så dom borde vara klara med intervjuerna snart. Dörren till bilen öppnades och in kom Louis, Zayn, Niall, Liam och Harry. Dom såg att jag var vaken och deras leende blev större. Den här gången var det Zayn som satt sig bredvid mig. Bilen startade och vi åkte iväg.

" Are you done now?" Frågade jag.

" We have just one more then we´re done for the day."

" Great." Sa jag och gäspade högt. 

" Are you that tired?" Frågade Zayn.

" Yeah." Sa jag och lutade mig mot Zayns axel.

Vi satt tysta i bilen eftersom dom inte ville göra mig sur för att jag var trött. Vilket var snällt. 

Vi kom fram till den sista radio stationen efter en halvtimme. Nu ska jag följa med dom in för annars kommer väl jag bara att somna om igen. Sova får jag göra när vi kommer tillbaks till hotellet. Vi blev hälsade av en kvinna runt 30 års åldern. Brunt medel långt hår och klar blåa ögon. Vältränad var hon också. Hon välkomnade killarna på danska. Vilket jag inte förstog alls varför hon gjorde det. Eftersom att killarna inte kan danska. Inte jag med för den delen så jag kan inte översätta. Intervjuen började och hon pratade fortfarande på danska. Killarna stog där och nickade och såg förvirrade ut. Stackars dom. Jag gick ut från studion och satt mig ner på en stol och väntade på killarna. Intervjuen tog inte alls lång tid. Några minuter bara. Killarna kom ut från studion. Dom såg ut som stora frågetecken. 

" She was so weird." Sa Louis.

Killarna höll med. Vi gick ut till bilen och nu skulle vi sitta i två timmar i bilen. Så lång tid för att åka till hotellet. Jag får helt enkelt hålla ut. Jag satt mig först och sen var det ju det här med platserna. Killarna ville ju så gärna sitta bredvid mig. Efter en stund så vart det Louis som fick sitta bredvid mig. Killarna var helt slut och det förstog jag. Haft intervjuerna halva dagen. Klockan är lite över fyra och det skulle ta två timmar att åka till hotellet så alla kommer nog ha somnat i bilen. Så rätt som jag hade så var det Zayn som somnade först. Sen Niall, Liam och Harry. Det var bara jag och Louis som var vakna nu. 

" Are you tired?" Frågade Louis.

" A little bit." Sa jag och gäspade.

" You don´t have to stay awake just because i am."

" You sure?" 

" Yeah."

Jag lutade mig mot hans axel.

" Is it okay?" Frågade jag.

" With what?"

" That i´m leaning to your shoulder."

" It´s okay."

Jag svarade inte utan slöt mina ögon och somnade till.

Hon är så himla vacker när hon sover. Killarna sover. Sofie sover. Paul sitter där fram och kör så det är bara han och jag som är vakna. Jag sitter mellan Sofie och Liam. Båda lutar sig mot mina axlar. Vilket inte gjorde mig någonting. Jag gillar henne verkligen. Varför kan jag inte säga det för. Jag gillar dig. Så svårt ska det inte vara. Men hon kanske reagerar helt fel och vill aldrig mer prata med mig. Sluta vara sådan fegis. Så svårt är det inte. Visst när det gällde Eleanor så var det enkelt men nu med Sofie så är det en helt annan sak. Vi har inte känt varandra så länge än. En månad ungefär. Om bara en dag så är det septemeber. Då är det ungefär en månad kvar tills Sofie fyller år. Jag måste berätta för henne att jag har känslor för henne. Bara jag ser henne så blir jag glad. När hon är glad så är jag glad. Hennes kramar är dom bästa jag vet. Jag ångrar mig så mycket att jag skrek åt henne idag. Varför gjorde jag det ens för? Jag saknar min familj men endå jag behövde inte skrika på henne. Jag ska försöka prata med henne när vi kommer fram till hotellet. Jag bara måste det.