.

Vi hade båda sjungit för varandra flera gånger bara för att vi inte skulle ställa oss uppe på scenen och va hur nervösa som helst. Det har gått riktigt bra. Hon har en sjukt bra sång röst. Vi hade inte sovit många timmar under natten. Kanske en eller två. Så utslitna var vi båda två. Men nu får vi helt enkelt vänja oss med det. Det kommer ju gå över snart så då tänker man inte alls på det. Jag hoppas verkligen att jag går vidare. Första utslagningen är redan idag. Om jag inte går vidare så vet jag faktiskt inte hur jag ska reagera. Inte så värst ledsen skulle jag väl bli. Men endå besviken. Nej Sofie nu får du vara possitiv. Det kommer gå bra det kommer gå bra.

" Sofie it´s time." Sa Ashley.

Jag kollade lite nervöst mot Ashley som var påväg upp mot scenen. Jag tog ett djupt andetag innan jag sprang ikapp Ashley. Vi båda gick upp på scenen med en del andra. Dom tog från höger sida till vänster. Jag och Ashley stog längst mot höger så det var ett tag kvar innan vi skulle få sjunga. Ashley skulle sjunga precis innan mig. Det kom till hennes tur. Hon gick fram till markeringen och började sjunga. Så duktig på att sjunga. Jag kände i min ena ficka att min mobil började vibrera. Nej inte nu. Säkert Louis som ringer. Jag kollade mot juryn som hade fullt upp med att kolla i deras papper och kolla upp mot Ashley då när hon sjöng. Jag tog diskret upp min mobil och såg att det var Louis som ringde. Jag satt den på ljudlöst och la sedan tillbaks mobilen i fickan. Perfekt tajming. Precis när jag la ner mobilen så var det min tur att gå fram och sjunga. Jag gick fram till markeringen och musiken startades på en gång. Jag började sjunga innan Simon gjorde ett stopp tecken. Dom tackade oss och vi fick gå av scenen. Jag tyckte själv att det gick riktigt bra hoppas bara att dom tycker det. Nu var det andra grupper som skulle gå upp och sjunga innan vi får vårat resultat. Jag satt mig ner vid soffan vi hade suttit på dagen innan. Ashley var vid några andra och pratade. Hon har verkligen lätt för att hitta kompisar. Jag tog upp min mobil och kom på att Louis hade ringt. Jag letade reda på han i kontakt listan och hittade på han. Det lät några signaler innan han svarade.

" Sofie. Why didn´t you answer me earlier today?"

" Because i was just about to sing."

" Oh, how did it go?"

" I don´t know yet. It´s still some groups left to perfom."

" But what did you think?"

" The song was okay but i think that i´m going throug to the next round. I hope so."

" Okay. Well that´s good." Sa han glatt.

" Yeah. So what are you and the guys doing?"

" Well we´re at the supermarket."

" In Spain?"

" Yeah. Niall wanted some food."

" Haha i have a feeling that he loves food."

" Haha no kidding."

" Well when are you coming back to England?"

" In three weeks."

" But you´re going to so many countries."

" I know but in three weeks."

" Okay. Well do you miss home?" Frågade jag.

" I miss my family. And you my friend."

Jag log lite för mig själv och vart tyst. Lite väl för tyst.

" Sofie are you still there?"

" Oh yeah i´m still here. Well i miss you too." Sa jag glatt.

" So when i´m home i better hope that you´re still in the x-factor."

" I hope so too."

" Well i better get going now. The boys call me lazy and yeah. But i´ll call you later. When i´m in the hotel room."

" Do that. Bye."

" Bye."

Jag la ner mobilen igen och lutade mig tillbaks i soffan och slöt ögonen för en stund. 

" Sofie. Wakie wakie."

Jag kollade upp och där stog Ashley. Jag reste mig upp från soffan och kollade mot klockan. Senast jag kollade var den runt elva nu är den sex. Har jag sovit så länge? 

" What is it Ashley?"

" It´s our turn to go in."

Jag reste mig nervöst upp och tog Ashleys hand. Hon kollade på mig och log. Vi gick till scenen och ställde oss efter en lång rad. Simon började ropa upp alla möjliga namn. Inte mig.

" Okay i only have three people left to call up." Sa Simon.

Jag kollade nervöst mot Ashley som stog och skakade.

" Can Eric please take one step forward."

Bara två namn kvar nu. Snälla bli oss två. Snälla. Mina tårar rann nu nerför kinderna en efter en.

" Can Ashley please take one step forward."

Hon kollade på mig och släppte taget om min hand. Nu var det bara ett namn kvar. Tänk om det inte blir jag.

" And the last one is.......Sofie."

Jag släppte all oro och tog ett steg framåt.

" If i called your names. Your throug to the next round."

Jag log stort innan vi fick lov att gå av scenen igen. Men vi blev uppropade lika snabbt igen. Vi gick upp på scenen och såg att det stog en person på scenen. Är det nu vi ska dansa?

" Hi guys. My name is Johanna and i´m going to learn you how to dance."

Yes. Äntligen får jag visa mina moves. Jag gjorde dom stegen hon gjorde och det gick riktigt bra. I slutet var det jobbigare för då var vi alla så trötta Vi stog nog och dansade i ca två timmar innan vi fick gå av scenen. Klockan var elva så nu snart måste ju Louis ringa. Soffan var upptagen så jag la mig ner på golvet. Precis då ringde min mobil. Jag tog snabbt upp den och svarade.

" Hi Louis."

" How did it go?"

" I´m throug to the next round."

" Yeeeeey!" Sa han glatt.

" So how are you?"

" I´m really good Sofie. How are you?"

" I´m a bit tired."

" Then you can just sleep."

" I´m sleeping on the floor."

" Oh."

Vi pratade i ungefär en timme innan vi la på. Jag somnade till på golvet. Inte det bekvämaste men man gör ju det bästa av situationen.