"So first I have to say one thing to you Zayn." Jag nickar och hon fortsätter. "I love your new icon picture on twitter." Säger hon och en bild kommer upp på den stora bildskärmen och jag hör från publiken ett långt 'aaw'. "How happy are you two together?"
"What kind of a question is that? Of course they are happy together. They wouldn't be together if they didn't like each other." Svarar Louis och klappar mig på axeln.
"She left a few hours ago. So now she is on her way back to London to catch up with some things. But I mean." Jag tar en kort paus. "I love her so much. She means the entire world to me and I don't wanna lose her."
"Aaw you two are adorable and I am sorry for this question but how do you manage to stay together after all the hate coments she gets? And all the rumours going around that she is cheating?"
"We love each other so much that we don't care about the haters. Of course it gets to her but I try my best to cheer her up and tell her how much she means to me."
Intervjuen fortsätter och efter 20 minuter så är vi klara och kan åka tillbaks till hotellet för att förbereda oss inför morgondagens konsert.
Leigh-Anne's perspektiv:
Veckorna går så himla fort. Nu är det bara en vecka kvar tills Zayn kommer hem. Och om jag längtar. Att vara borta ifrån honom så länge får mig att inse hur mycket han verkligen betyder för mig. Han finns alltid där för mig under mina jobbiga perioder. Han har aldrig lämnat mig ensam när jag är upprörd. Han försöker alltid få mig på bättre humör och det är det bästa med honom. Sanningen är att jag är så fruktansvärt vilsen utan honom. Jag vet inte alls vem jag ska prata med. Mamma är hela tiden upptagen med att vara på jobbet 24/7 och jag har inga äkta vännner här i London. Visst jag har Eleanor och Sophia men dom är liksom med killarna just nu vilket jag också vill men man kan inte få göra vad man vill tydligen eftersom att jag fortfarande är liten. Mamma måste inse att jag inte är liten längre. Jag fyller 19 år om tre veckor. Jag kommer alltid vara hennes lilla flicka men jag måste få bestämma själv vad jag vill göra. Jag studerar hemma nu. Jag kan verkligen inte vara i skolan. Folk som snackar skit bakom ryggen och vissa fangirlar över att jag är tillsammans med Zayn. Åh vad jag önskar att farfar kunde vara här just nu. Han skulle förstå mig. Visst jag har farmor men hon är upptagen hela tiden hon med.
Jag vaknar upp från mina tankar och märker att jag har gått för långt in i skogen. Jag stannar och vänder mig om och börjar jogga hemåt. När jag kommer hem så duschar jag och tar sedan på mig mjukisbyxor och Zayn's stickade tröja som jag fick låna. Jag sätter upp mitt blöta hår i en boll mitt på huvudet och går in till hallen.
Tjugo minuter senare:
Efter att bara varit hemma i en halvtimme så är jag redan nere vid stan för att köpa något att äta. Jag går in till starbucks. Dålig ovana. Jag ställer mig i den långa kön. Det här kommer ta längre tid än vad jag trodde. Jag plockar upp min mobil från min väska och kollar instagram. Nothing new. Jag kollar upp och ser om dom har öppnat upp en ny kassa men det har dom inte gjort. Jag suckar och ringer upp mamma. Hon svarar några sekunder efter.
"I'm kinda busy. So what is it that you want?"
"When are you getting back home?"
"Late. I gotta go Rob...I mean the work is waiting."
"Ugh fine. The work is obviously more important than me." Svarar jag och lägger på. Men vänta lite. Hon sa Rob någonting. Kanske så jobbar hon inte utan hon träffar någon. Men om det skulle vara så så skulle hon ju säga det till mig och inte hålla det hemligt för mig. Kön går snabbt framåt och nu är det äntligen min tur.
"One big coffee please." Säger jag och lägger ner pengarna på bänken.
"Are you staying here?" Frågar hon i kassan.
"No." Svarar jag. Hon häller upp kaffet och skriver dit mitt namn på muggen. Jag tackar och går ut. Jag sätter mig ner på en bänk och andas in den friska luften. Så underbart att bara sitta ute och njuta av sitt kaffe.
"Are you Leigh-Anne?" Jag kollar upp och ser en kille i min ålder.
"Who's asking?"
"I'm a fan of One Direction."
"Oh. I'm sorry but I want to be alone right now." Svarar jag och reser mig upp och går snabbt iväg.
"Is it true that you and Zayn just broke up?" Skriker han. Jag stannar till och vänder mig om.
"What? Where did you get that from?"
"It's all over twitter. You were just in Starbucks and someone heard you talking on the phone and you were upset that..."
"I wasn't talking with Zayn. I was talking with my mum. Wow these things really do spread fast." Säger jag och kollar upp på twitter. Överallt står det om att vi har gjort slut.
Guys I wasn't talking with Zayn...it was my mum on the phone. Just rumours like always. Zayn is the love of my life!
"Thank you so much for telling me this." Säger jag och kramar om honom.
"No problem. Can you please tell Zayn to follow me on twitter? Please I've been trying for three years."
"Sure. Just tell me your name and I'll do it." Han säger sitt namn som han har på twitter och jag tackar och går sedan hemåt.
Zayn's perspektiv:
"Zayn how are you feeling?" Frågar Louis och sätter sig ner på fotöljen.
"I've been better." Svarar jag och lägger ner det sista i resväskan. Idag så åker vi äntligen hem till England. Leigh vet inget om detta utan det får bli en överaskning. Visst jag önskar att jag mått bättre men det inget jag kan hjälpa. Jag stänger igen resväskan och ställer ner den på golvet.
"Guys are you ready to go?" Liam kommer in till rummet med Sophia bredvid sig.
"We're ready." Svarar Louis och går med dom. Jag tar snabbt upp mobilen och svarar.
"Hi mum." Säger jag och ler för mig själv.
"Hi my lovely son. How are you?"
"Been better. How are you mum?"
"Everything's good with me. But what's wrong love?"
"I'm sick that's why." Svarar jag och ställer mig i hissen med dom andra killarna.
"Oh but I heard that you are coming back home today. Are you coming to Bradford on your way?"
"I wanna go home first and get some rest but when I am feeling better I promise I will come to you and cuddle." Säger jag och skrattar. Jag hör hur mamma skrattar och andas sedan ut.
"You know I have talked with Leigh and she is a bit depressed."
"Why?" Jag kollar upp och ser att vi är nere vid lobbyn. Fansen står samlade utanför. "Hold on mum." Säger jag och vi går ut och jag är först in i bilen.
"There now tell me."
"She thinks that her mum is seeing someone and she is upset that she isn't telling her."
"Oh well that sucks. Mum we can talk more later. I gotta go." Säger jag och vi lägger på.
Nu ska jag äntligen få komma hem. Som jag har längtat!
Sorry att det kommer upp så sent men ja här har ni det.